Hangaround.

När jag blir stor ska jag gå på bokåbibbla-mässan. Det ingår liksom i min målbild av mig själv, det vore stort för mig. Jag ska åka tåg dit, ensam med skissboken och sedan hänga runt där. Framför allt ska jag hänga vid Grafiska torget.

Oo, jag trivs på vissa fackmässor. Registreringen, namnskyltsinscanningen får mig att mysrysa. Trots att jag sällan glider runt i kavajdräkt så känns det precis så när jag anländer; jag har den mentala affärskostymen på. Svårt att analysera vad vurmen kommer sig av, konstaterar bara att jag gillar känslan av tillhörighet och företagsamhet som ingår i entrén.

Sitter och suktar ännu mer med sändningen från Spanarna i webbradiohögtalarna. Ingvar Storm sitter där på mässan med ett närvarande eko och skrammel från folkmassorna. Att sedan tjusiga typografier, filmtips och alfabeten levereras av Spanar-Jessica gör bara radiostunden perfekt.

Ikväll överträffad bara av Skavlanstunden. Ska sägas att jag halkade in efter Anna. Jag säger då det, och svärmor säger det också, det vet jag. Hans talang får mig att tänka på en förstklassig dirigent eller en stjärnkonditor; hans metod att liksom locka fram den bästa, smälta mörka chokladen ur sina gästers historier, så att man suktas enormt att få veta lite till.

Jag tror den norska killens storhet är enkelheten. Att han ställer en fråga, låter gästen svara, lämnar en tyst paus och svaret får liksom landa och sjunka in i en. Sedan går han vidare, tuggar inte om och om, men lämnar alla utrymme att lägga till något, om de vill.

Jay-Z, Melody Gardot - jag visste knappt om era karriärer, nu vill jag ju höra allt.