Ibland är det som att vardagsvägarna helt enkelt är klara och utstakade, som om tillfälligheter leder till något menat. Jag gillar att notera när det händer.
Vid fyra står jag och flyttar alla stearinljus jag har i skåpet, till en bättre plats. Eldar sällan, men har väääldigt många. Plötsligt, halv fem, går strömmen - något som inte hänt sedan i juni.
Värmeljus och höga ljusstakar lyser senare upp våra hämtburgare. De var lustigt nog redan inplanerade i brist på just planering, och känns nu självklara när spisen dödde. Ficklampan inne i badrummet får sedan batteritorsk SAMMA MINUT som strömmen återkommer.
Mysko mirakel, jag ler förtjust.
Att maken denna eftermiddag typiskt nog var ute och skulle koppla nyköpt säkringsskåp var inte han lika fascinerad åt. Och, näerå, han hade tydligen INTE något med avbrottet för alla de 148 abonnenter i bygden att göra, som jag först kanske trodde, lite.
Mera slumpen då; Mamma, vänner, bloggar, radion... alla möjliga har senaste veckan pekat extra mycket på, att SURDEG, det är ju det nya svarta. Gör själv, konsumera medvetet, vore ju något för mig om jag bara orkade sätta mig in. Häromdagen fann jag mig själv sitta och berätta, att surdegar kan man faktiskt ärva - de är hur långlivade som helst!
Och så igårkväll kom den optimala inbjudningen till fenomenet.
Min granne och hennes dotter kom med en surdeg till oss. Jag blev så glad - nu var det så menat att jag skulle prova! Följebrevet sade att vi skulle sköta om Herman, som surdegen heter, i tio dagar och sedan baka en supersmaskig kaka av honom.
Hopp om livet! Det är min spontana lyckokänsla. Att i dessa hysteriskt handspritande och fingerhöttande dagar, få och skicka vidare en evighetsdeg, att dela med andra, det som andra har lagat i sitt kök och grejat med. Herman ska ju inte ens läggas i kylskåp.
Mer av den varan, tack. Hurra!
fredag 27 november 2009
tisdag 17 november 2009
Tidigt befriade päron.
Japp, båda kottarna sover redan - hon bara för att hon är bebis och han för att han har feber. Inget allvarligt, peppar peppar, så vi vuxna i huset kan med gott samvete vila öronen och armarna och ägna oss åt ego-tid. Vilket innebär (och försök nu gissa vem som gör vad) - betala räkning, lämna resurser till återvinning, surfa om svin-vaccin, åka och köpa nygamla hörlurar hos snubbe i grannorten, köra traktorgrävare samt läsa lite bloggar.
Okejokej, mycket blogga. Blogga kul.
Vilket för ämnet både till Signerat.se och egot. Hipp hurra att de lägger mina juletiketter på paradplats! Jag blir mallig av sånt och hoppas att fler ska hitta till mitt skyltfönster. Etiketterna är det bara att klicka på (hos dem vill säga) och skriva ut direkt i datorn.
Man kan invända att det är för tidigt för julkul, men ack vad är jag luttrad. Har ju jobbat i säljbranschen ett antal år nu och inser att det är givet att tunna sommarstassen hängs fram i april.
Okejokej, mycket blogga. Blogga kul.
Vilket för ämnet både till Signerat.se och egot. Hipp hurra att de lägger mina juletiketter på paradplats! Jag blir mallig av sånt och hoppas att fler ska hitta till mitt skyltfönster. Etiketterna är det bara att klicka på (hos dem vill säga) och skriva ut direkt i datorn.
Man kan invända att det är för tidigt för julkul, men ack vad är jag luttrad. Har ju jobbat i säljbranschen ett antal år nu och inser att det är givet att tunna sommarstassen hängs fram i april.
torsdag 5 november 2009
Det är inte för inte jag kallas för Kakan.
En osedvanligt smarrig bild hos Sveriges Radio drar blicken till sig, när man inte tillåter sig själv att baka mums lika ofta längre. Spärren ligger på kakfronten både på grund av känslig mage och allmänt osunt ätande under lång tid.
Vadå - har ni inte gjort testet ännu? Hos Meny i P1? Ojojoj, hög tid, hörrni.
Slå undertecknad besserwisser på fingrarna om ni kan, som bara hade fel på fråga nummer tio. Triumf!
Vadå - har ni inte gjort testet ännu? Hos Meny i P1? Ojojoj, hög tid, hörrni.
Slå undertecknad besserwisser på fingrarna om ni kan, som bara hade fel på fråga nummer tio. Triumf!
tisdag 3 november 2009
Konstaterar och filosoferar.
(Kulturhuset i Haninge. Foto: Olof Thiel)Det är nu klart läge att på åttiotalsmanér himla med ögonen och utbrista i ett ...Tja Blixten!
Nej, precis, graviditet är ingen sjukdom. Det har heller ingen hävdat, som jag någonsin hört talas om. Men som Tingsrätten nu slår fast: Det är graden av besvär som är relevant vid en sjukpenningbedömning - inte orsaken till dem. Så himla enkelt att formulera.
Ska lägga mig och läsa en bok för första gången på månader. Skynda - på fredag ska den lämnas tillbaka; Vattenlogik, Edward de Bono. Den följde med hem i bibliotekets sköna kasse för att jag alltid beskrivit min egen energi och tanke som ett flöde, sällan statiskt.
Ofta önskar jag mig ju mer stabilitet. Vore till exempel kul (läs: avkopplande) att någon gång få till samma maträtt likadant två gånger. Men, näpp, det blir ett äventyr varje gång, som en vit målarduk som ska fyllas med något, ingen aning vad!
Många skulle kalla det kreativt. Visst, det blir ofta smarrigt på tallriken men hey, avkopplande är det knappast.
Men flödes-approachen till allting blir också ett slags stomme för mitt sätt att ta in omvärlden. Ständigt omvärderande; vad kan jag uppfinna inom och utanför mig själv? I ett avsnitt i boken som jag särskilt ser fram emot liknar författaren hjärnans tankebeteende vid en manet, som ju får sin stabilitet ur flöde.
För egen del brukar jag i analytiska stunder tänka mig en växt, vars skelett ju egentligen inte är byggt inom den själv, utan är vattnet som passerar genom den.
Förresten - motsatsen till Vattenlogik torde enligt boken vara Stenlogik. Jag bara ääälskar tydliga ordbilder. For the record: Inget ont får någonsin yppas om stenar.
måndag 2 november 2009
måndag 5 oktober 2009
Nu blommar det.
Nämen tittatitta, kanske det går att få till något åt det här hållet; ett inlägg i veckan sisådär. Inte illa i så fall!
Vill ju fortsätta vara här så ofta det går, så att ni nära och kanske någon avlägsen stannar till, läser och ibland hälsar med en replik. Det är ju så kul! Att bli sedd på det här sättet, och att höra vad andra tänker just i detta nu.
Om en timme börjar Matakuten, det ska jag ta och kika på. Man kan chatta med en av programkockarna också. Bert Karlsson har varit i Falun, där kommunalrådet Dan Westerberg tydligen säger en hel del vettigt angående maten inom omsorgen. Hör här och härma, tack, alla lokalpolitiker:
A) Maten ska lagas nära dem som ska äta den.
B) Råvarorna ska vara lokalproducerade, utan onödiga transporter.
Camilla som driver ett nationellt uppror skriver: "Ett lyckans ögonblick för mig som har påpekat detta, ofta och högljutt, i två år." Jag förstår nog vad hon menar.
Vill ju fortsätta vara här så ofta det går, så att ni nära och kanske någon avlägsen stannar till, läser och ibland hälsar med en replik. Det är ju så kul! Att bli sedd på det här sättet, och att höra vad andra tänker just i detta nu.
Om en timme börjar Matakuten, det ska jag ta och kika på. Man kan chatta med en av programkockarna också. Bert Karlsson har varit i Falun, där kommunalrådet Dan Westerberg tydligen säger en hel del vettigt angående maten inom omsorgen. Hör här och härma, tack, alla lokalpolitiker:
A) Maten ska lagas nära dem som ska äta den.
B) Råvarorna ska vara lokalproducerade, utan onödiga transporter.
Camilla som driver ett nationellt uppror skriver: "Ett lyckans ögonblick för mig som har påpekat detta, ofta och högljutt, i två år." Jag förstår nog vad hon menar.
fredag 25 september 2009
Hangaround.
När jag blir stor ska jag gå på bokåbibbla-mässan. Det ingår liksom i min målbild av mig själv, det vore stort för mig. Jag ska åka tåg dit, ensam med skissboken och sedan hänga runt där. Framför allt ska jag hänga vid Grafiska torget.
Oo, jag trivs på vissa fackmässor. Registreringen, namnskyltsinscanningen får mig att mysrysa. Trots att jag sällan glider runt i kavajdräkt så känns det precis så när jag anländer; jag har den mentala affärskostymen på. Svårt att analysera vad vurmen kommer sig av, konstaterar bara att jag gillar känslan av tillhörighet och företagsamhet som ingår i entrén.
Oo, jag trivs på vissa fackmässor. Registreringen, namnskyltsinscanningen får mig att mysrysa. Trots att jag sällan glider runt i kavajdräkt så känns det precis så när jag anländer; jag har den mentala affärskostymen på. Svårt att analysera vad vurmen kommer sig av, konstaterar bara att jag gillar känslan av tillhörighet och företagsamhet som ingår i entrén.
Sitter och suktar ännu mer med sändningen från Spanarna i webbradiohögtalarna. Ingvar Storm sitter där på mässan med ett närvarande eko och skrammel från folkmassorna. Att sedan tjusiga typografier, filmtips och alfabeten levereras av Spanar-Jessica gör bara radiostunden perfekt.
Ikväll överträffad bara av Skavlanstunden. Ska sägas att jag halkade in efter Anna. Jag säger då det, och svärmor säger det också, det vet jag. Hans talang får mig att tänka på en förstklassig dirigent eller en stjärnkonditor; hans metod att liksom locka fram den bästa, smälta mörka chokladen ur sina gästers historier, så att man suktas enormt att få veta lite till.
Jag tror den norska killens storhet är enkelheten. Att han ställer en fråga, låter gästen svara, lämnar en tyst paus och svaret får liksom landa och sjunka in i en. Sedan går han vidare, tuggar inte om och om, men lämnar alla utrymme att lägga till något, om de vill.
Jay-Z, Melody Gardot - jag visste knappt om era karriärer, nu vill jag ju höra allt.
torsdag 24 september 2009
Marulkar i skogarna.
Är de egentligen riktigt riktiga, de där hurtfriska killarna som kör runt i Fiskbilen? Jag menar, om man knackar på hos folk ute i obygden klockan kvart i nio en torsdagskväll - eller vilken kväll som helst för den delen - är man då verkligen ute efter att bara sälja frysta räkor?
Det kanske ändå är på sin plats att bli lite lagom husligt paranoid nu, och gå ut och kolla om bodar och bilar är låsta. Fast, mja, ork int.
Inte när jag nu har mitt te av pepparmynta, mina veckogamla ostbågar och potatisskruvar och några paranötter att festa på.
En viss uppladdning ligger i luften, för att få inspiration till javetintevad. Bildgooglade lite, kollade runt innan jag hamnade här. Med åldern kommer vishet, och numera har jag en närmast pinsam egenhet. (Och, ja, det är okej att titta bort när jag skriver följande): Jag noterar på en lista i förväg vad jag har tänkt leta efter när jag surfar för dagen.
Annars händer det alltsomoftast att jag frustrerat konstaterar när jag stänger av sessionen för natten, att - ve och fasa - INGET av det jag egentligen skulle kolla blev checkat. Tyyypiskt min otur, suuck!
Känner en tydlig odör av [hrrm]verklassfasoner och [hrrm]landsproblem. Men uppenbarligen är mitt liv ibland lättare att kontrollera med hjälp av flaxiga listor. Jag är bara inte riktigt övertygad att jag använder dem till väsentligheter.
Fast annars hade jag solklart glömt bort att ta reda på numret till bebissång-pastorn. Bara en sån sak!
Det kanske ändå är på sin plats att bli lite lagom husligt paranoid nu, och gå ut och kolla om bodar och bilar är låsta. Fast, mja, ork int.
Inte när jag nu har mitt te av pepparmynta, mina veckogamla ostbågar och potatisskruvar och några paranötter att festa på.
En viss uppladdning ligger i luften, för att få inspiration till javetintevad. Bildgooglade lite, kollade runt innan jag hamnade här. Med åldern kommer vishet, och numera har jag en närmast pinsam egenhet. (Och, ja, det är okej att titta bort när jag skriver följande): Jag noterar på en lista i förväg vad jag har tänkt leta efter när jag surfar för dagen.
Annars händer det alltsomoftast att jag frustrerat konstaterar när jag stänger av sessionen för natten, att - ve och fasa - INGET av det jag egentligen skulle kolla blev checkat. Tyyypiskt min otur, suuck!
Känner en tydlig odör av [hrrm]verklassfasoner och [hrrm]landsproblem. Men uppenbarligen är mitt liv ibland lättare att kontrollera med hjälp av flaxiga listor. Jag är bara inte riktigt övertygad att jag använder dem till väsentligheter.
Fast annars hade jag solklart glömt bort att ta reda på numret till bebissång-pastorn. Bara en sån sak!
tisdag 22 september 2009
Lagsporten är nog bara lite pausad.
För mig kända djupa alttoner, närmare bestämt mina egna blandade med andras röster, finns att höra här, på AcQuires hemsida.
Jag fann också - förutom dessa sköna intron - att jag faktiskt hade glömt känslan av att sjunga så det klingar. Känslan av samstämmighet i alla bemärkelser. Laganda. Passa in sina personliga instrument. Den känslan sprids återigen i hela kroppen när jag lyssnar. Och jag saknar det, en ganska stor smula.
Efter skivan 2005 har jag ju lagt kören helt åt sidan. Men nu vete sjutton om inte amningsfrekvensen tillåter att kalendern ses över och att strupen klaras. Skam vore väl om man inte förblev körsångare.
Jag fann också - förutom dessa sköna intron - att jag faktiskt hade glömt känslan av att sjunga så det klingar. Känslan av samstämmighet i alla bemärkelser. Laganda. Passa in sina personliga instrument. Den känslan sprids återigen i hela kroppen när jag lyssnar. Och jag saknar det, en ganska stor smula.
Efter skivan 2005 har jag ju lagt kören helt åt sidan. Men nu vete sjutton om inte amningsfrekvensen tillåter att kalendern ses över och att strupen klaras. Skam vore väl om man inte förblev körsångare.
tisdag 8 september 2009
Leva eller teva.
I tanken är jag här oftare.
Och jag tror på något sätt att det räcker att tänka. Men till och med på Twitter tycks det krävas att man loggar in och faktiskt knapprar in bokstäverna själv. Verkar jobbigt.
Men - tadaa!- jag har skrivit lite på Signerat igen. Formar texter när jag inte hinner forma ting och teckningar att sälja, det går liksom lättare.
Men ännu lättare går det att titta på teve när barnen somnat. Faktiskt jättelätt.
Och jag tror på något sätt att det räcker att tänka. Men till och med på Twitter tycks det krävas att man loggar in och faktiskt knapprar in bokstäverna själv. Verkar jobbigt.
Men - tadaa!- jag har skrivit lite på Signerat igen. Formar texter när jag inte hinner forma ting och teckningar att sälja, det går liksom lättare.
Men ännu lättare går det att titta på teve när barnen somnat. Faktiskt jättelätt.
lördag 8 augusti 2009
På visitkortet: Kretslöpare.
Ytterligare en kort-kort spaning. Hittade ett fenomen jag vill nämna, bara slänga ur mig och studsa vidare, för att det tål att upptäckas. Tror jag.
Så fort jag orkar ska jag läsa på, för jag vet verkligen bara det som står i följande mening, nämligen: "Freecycling" = Att passa ihop ting som folk vill bli av med, med saker som andra människor är ute efter. Rensnings-förmedling.
Är det vad Alibaba, Ebay, Blocket och Tradera helt enkelt håller på med? Eller finns det en annan, ännu mer lokal väg att gå? Ohoj, ett nytt yrke innadabusiness, alla studievägledare! Scrap-in-scrap-outare. Konsult HållTillGodo. Agent SlitDenMedHälsan.
Hopp om livet, tjoflöjt!
Så fort jag orkar ska jag läsa på, för jag vet verkligen bara det som står i följande mening, nämligen: "Freecycling" = Att passa ihop ting som folk vill bli av med, med saker som andra människor är ute efter. Rensnings-förmedling.
Är det vad Alibaba, Ebay, Blocket och Tradera helt enkelt håller på med? Eller finns det en annan, ännu mer lokal väg att gå? Ohoj, ett nytt yrke innadabusiness, alla studievägledare! Scrap-in-scrap-outare. Konsult HållTillGodo. Agent SlitDenMedHälsan.
Hopp om livet, tjoflöjt!
söndag 2 augusti 2009
Läser er andra.
Istället för att skriva glider jag runt och myser hos till exempel Onekligen, Tagga Ner, Evas Drängahus, Fotografen hemifrån, Terra Nova, ytterligare en Eva, och min Unga Tant.
Inget att tillägga - på ett tag. Tur att ni andra postar en massa fint titt som tätt, skönt att ni bjuder in mig att läsa, kram på er!
Och kram även på er som bara är här och kikar om jag finns kvar i etern så klart.
Inget att tillägga - på ett tag. Tur att ni andra postar en massa fint titt som tätt, skönt att ni bjuder in mig att läsa, kram på er!
Och kram även på er som bara är här och kikar om jag finns kvar i etern så klart.
tisdag 16 juni 2009
Växtplats.
Mamma och jag och lilltösen for inte särskilt långt alls idag med bil, och landade i Ösmo plantshop - denna nygamla och pånyttblomstrande handelsträdgård.
(Förutom den bokstavliga upplevelsen blev faktiskt vårt umgänge också pånyttblomstrande, kan man säga. Tack, mamma, för att du tog med mig hit, det passade så bra, alltihop!)
Den låg förut så till, att man alltid upptäckte de stora, grå växthusen när man redan farit förbi - om man nu inte hade bestämt sedan tidigare att man skulle dit. Och det hade man inte. Idag ska storvägen fram, och för byggets skull tvångsförflyttades hela rasket.
Jag vet inte om det stämmer, men det känns som att det nya läget inte kunde ha blivit bättre. Och att nya 73:an till och från Nynäshamn inte bara blir säkrare, utan också trevligare.
Bakom handelsparken med sina vattenslangslingrande grusgångar ligger nu skogen och berget, där det finns hällristningar från gammal tid. Eftersom pappa är uppväxt nära här, så har jag alltid fått höra detta och kikat upp mot den här skogen, som nu är fond för växthusen, butiken och det superba trädgårdscaféet. Känns extra kul att företaget är familjeägt - man, kvinna och deras tre döttrar som alla utbildat sig till florister.
Åk dit bums! Och se nu till att ta den stora kundkärran på en gång.
(Bilden lånad från deras egen sida.)
(Förutom den bokstavliga upplevelsen blev faktiskt vårt umgänge också pånyttblomstrande, kan man säga. Tack, mamma, för att du tog med mig hit, det passade så bra, alltihop!)
Den låg förut så till, att man alltid upptäckte de stora, grå växthusen när man redan farit förbi - om man nu inte hade bestämt sedan tidigare att man skulle dit. Och det hade man inte. Idag ska storvägen fram, och för byggets skull tvångsförflyttades hela rasket.
Jag vet inte om det stämmer, men det känns som att det nya läget inte kunde ha blivit bättre. Och att nya 73:an till och från Nynäshamn inte bara blir säkrare, utan också trevligare.
Bakom handelsparken med sina vattenslangslingrande grusgångar ligger nu skogen och berget, där det finns hällristningar från gammal tid. Eftersom pappa är uppväxt nära här, så har jag alltid fått höra detta och kikat upp mot den här skogen, som nu är fond för växthusen, butiken och det superba trädgårdscaféet. Känns extra kul att företaget är familjeägt - man, kvinna och deras tre döttrar som alla utbildat sig till florister.
Åk dit bums! Och se nu till att ta den stora kundkärran på en gång.
(Bilden lånad från deras egen sida.)
måndag 15 juni 2009
Giraff versus Varg.
Det är läggdags, men jag blev så engagerad när jag läste i ett gammalt nummer av JAK-tidskriften Grus & Guld i morse, så jag bara måste in hit en sväng. Där det står att läsa om Giraffspråket, som var en ny term för mig. Och här blev det hux flux två vilda djur i samma stycke.
JAK är förutom klövdjuret en medlemsbank för räntefri ekonomi. Kort. Långt kan det bli en annan dag, för jag är medlem, och jag rekommenderar verkligen att man kollar in dem.
Det finns ju något som kallas Härskartekniker och Främjartekniker inom samspel mellan människor, och de är ju intressanta så det räcker. Jag är rädd att jag själv till vardags använder lite av båda, men strävar verkligen efter den senare tekniken, efter att jag blivit medveten om dem. Förstår man dem så vill man inget hellre. Ändå är det märkligt lätt att trilla dit, i hetsens och frustrationens stunder.
Giraffspråket - för att komma till saken - är en kommunikationsmetod, ett sätt att förhålla sig till livet och en icke-vålds-tanke. Kommunikationen blir hållbar, i alla sammanhang.
Giraffen blottar sin hals och har ett stort hjärta, och en som behärskar nämnda språk berättar rätt och slätt om sina egna känslor och behov i relationer, istället för att hugga eller anklaga. Ack, så svårt.
Lustigt nog ringde idag en god vän, som just varit på kurs med sitt jobb. Det handlade om något som kallas - giraffspråk. Jag trodde inte mina öron - märkliga tillfälligheter är bland det bästa jag vet! Hon berättade samtidigt att djupa och laddade känslor kommit upp i kursgruppen. Jag kan tänka mig att ett och annat är jobbigt att sätta fokus på - det tror jag alla relationsutvecklingar är.
Vill betvinga vargen inom. Vågar man gå en kurs kanske?
JAK är förutom klövdjuret en medlemsbank för räntefri ekonomi. Kort. Långt kan det bli en annan dag, för jag är medlem, och jag rekommenderar verkligen att man kollar in dem.
Det finns ju något som kallas Härskartekniker och Främjartekniker inom samspel mellan människor, och de är ju intressanta så det räcker. Jag är rädd att jag själv till vardags använder lite av båda, men strävar verkligen efter den senare tekniken, efter att jag blivit medveten om dem. Förstår man dem så vill man inget hellre. Ändå är det märkligt lätt att trilla dit, i hetsens och frustrationens stunder.
Giraffspråket - för att komma till saken - är en kommunikationsmetod, ett sätt att förhålla sig till livet och en icke-vålds-tanke. Kommunikationen blir hållbar, i alla sammanhang.
Giraffen blottar sin hals och har ett stort hjärta, och en som behärskar nämnda språk berättar rätt och slätt om sina egna känslor och behov i relationer, istället för att hugga eller anklaga. Ack, så svårt.
Lustigt nog ringde idag en god vän, som just varit på kurs med sitt jobb. Det handlade om något som kallas - giraffspråk. Jag trodde inte mina öron - märkliga tillfälligheter är bland det bästa jag vet! Hon berättade samtidigt att djupa och laddade känslor kommit upp i kursgruppen. Jag kan tänka mig att ett och annat är jobbigt att sätta fokus på - det tror jag alla relationsutvecklingar är.
Vill betvinga vargen inom. Vågar man gå en kurs kanske?
(Bilden lånad hos Bi's levnadslära .)
onsdag 10 juni 2009
Tvångsspelande.
Har noterat att jag verkligen inte KAN låta bli.
Det är ungefär lika omöjligt, som att inte läsa en text som ögonen faller på.
Att gissa vilken scanner som kommer blinka, när jag ska till att handla med Shop-Express på Coopen.
Det är ungefär lika omöjligt, som att inte läsa en text som ögonen faller på.
Att gissa vilken scanner som kommer blinka, när jag ska till att handla med Shop-Express på Coopen.
onsdag 3 juni 2009
Rösträtt fast fel.
Meen, vad bra sagt. Härmed har jag också sagt det.
Själva var vi hela familjen och genrepade i söndags. Jorå, mamma Karin bredde mackor, packade festisar och frukt och släpade med alla övriga medlemmar ut, i brännande solsken. Med röstkort och id-handling i shortsfickorna.
Kan bara vara tokfamiljer till sånt, och det är vi i ett nötskal.
Fast inte det där med att rekognosera. Nej, detta var seriöst menat, tro det eller ej. Hela veckan hade jag nämligen tänkt förhandsrösta, så det stod RÖSTA med whiteboardpenna på kylskåpet. För att liksom ha det avklarat, om man liksom skulle glömma bort den rätta liksom dagen. Förhandsröstningen sköt jag upp dag efter dag, allt medan känslan växte av att snart blir det inte på förhand, detta röstande.
Plötsligt hade jag kommit ikapp kalendern. Fast inte.
Man kan tycka att någon (läs: annan vuxen) i familjen skulle hinna märka något, innan vi var framme vid vallokalen och tyckte det var dåligt skyltat och väldigt lite folk. Men icke. Ända dit kom vi nämligen. Och hem igen, geschwint värre.
En dag senare var det jag som gjorde det på riktigt. På lokala biblioteket, nästan rodnandes, som om registratorn som satt där hade en aning om gårdagen, via någon dold kamera.
Och, samtidigt, oj vad reko det kändes. Ja, jo, jag HAR väldigt lätt för att känna förnöjsamhet. Det är den förvirrades förbaskade rätt.
Själva var vi hela familjen och genrepade i söndags. Jorå, mamma Karin bredde mackor, packade festisar och frukt och släpade med alla övriga medlemmar ut, i brännande solsken. Med röstkort och id-handling i shortsfickorna.
Kan bara vara tokfamiljer till sånt, och det är vi i ett nötskal.
Fast inte det där med att rekognosera. Nej, detta var seriöst menat, tro det eller ej. Hela veckan hade jag nämligen tänkt förhandsrösta, så det stod RÖSTA med whiteboardpenna på kylskåpet. För att liksom ha det avklarat, om man liksom skulle glömma bort den rätta liksom dagen. Förhandsröstningen sköt jag upp dag efter dag, allt medan känslan växte av att snart blir det inte på förhand, detta röstande.
Plötsligt hade jag kommit ikapp kalendern. Fast inte.
Man kan tycka att någon (läs: annan vuxen) i familjen skulle hinna märka något, innan vi var framme vid vallokalen och tyckte det var dåligt skyltat och väldigt lite folk. Men icke. Ända dit kom vi nämligen. Och hem igen, geschwint värre.
En dag senare var det jag som gjorde det på riktigt. På lokala biblioteket, nästan rodnandes, som om registratorn som satt där hade en aning om gårdagen, via någon dold kamera.
Och, samtidigt, oj vad reko det kändes. Ja, jo, jag HAR väldigt lätt för att känna förnöjsamhet. Det är den förvirrades förbaskade rätt.
tisdag 2 juni 2009
Flergångs.
Åh, jag tror bestämt att jag tycker om att sortera! Sopor, that is. Annat går väl sisådär.
Den nya ordningen, som sedan i höstas påbjuder att mjuk och hård plast ska läggas i omloppskärl och inte längre brännas, är min melodi. Har alltid känt att materialet inte är skräp. Det är en resurs.
Plast i förpackningar kan enligt SRV återvinnas sju gånger innan materialet slitits och måste brännas.
Återanvändning i sin tur, är ännu bättre än återvinning; inget processande alls på vägen. Och innan bingen med plast och metall hunnit fara hädan till containern händer det att en plastpåse får ett liv till - för en banan i någon utflyktspackning eller så.
Den trekantiga tomatboxen är perfekt för mackor. Hur kan den egentligen vara engångstänkt?
Precis i samma anda som många mor- och farmödrar höll på när man var liten - fast de var ju ännu mer noga med resurser. Då spolades små plastpåsar ur och hängdes upp med klädnypa på tork i badrummen. Inga gummiband eller snörstumpar slängdes heller.
Själv garvade jag, och säkert de allra flesta i min generation. Medan jag nu känner en tillfredsställelse när jag sköljer ur mitt smörpaket. Dels för att jag är rekorderlig, politiskt korrekt i de flesta läger.
Och för att instinkten gav mig rätt.
Den nya ordningen, som sedan i höstas påbjuder att mjuk och hård plast ska läggas i omloppskärl och inte längre brännas, är min melodi. Har alltid känt att materialet inte är skräp. Det är en resurs.
Plast i förpackningar kan enligt SRV återvinnas sju gånger innan materialet slitits och måste brännas.
Återanvändning i sin tur, är ännu bättre än återvinning; inget processande alls på vägen. Och innan bingen med plast och metall hunnit fara hädan till containern händer det att en plastpåse får ett liv till - för en banan i någon utflyktspackning eller så.
Den trekantiga tomatboxen är perfekt för mackor. Hur kan den egentligen vara engångstänkt?
Precis i samma anda som många mor- och farmödrar höll på när man var liten - fast de var ju ännu mer noga med resurser. Då spolades små plastpåsar ur och hängdes upp med klädnypa på tork i badrummen. Inga gummiband eller snörstumpar slängdes heller.
Själv garvade jag, och säkert de allra flesta i min generation. Medan jag nu känner en tillfredsställelse när jag sköljer ur mitt smörpaket. Dels för att jag är rekorderlig, politiskt korrekt i de flesta läger.
Och för att instinkten gav mig rätt.
söndag 31 maj 2009
Återanvänd inspiration.
Mor tog idag, på hennes dag, fram en kartong som hon hittat i källaren, innehållandes något fantastiskt. Flera tryckblock från mormors textila produktionsår. Linoleum, gummi, trä. Egenkarvat och etsat på beställning.
Jag måste bildblogga, jag vet, men är seg med kameran och dess sladdar som liksom ska monteras, prickas rätt, för att inte tala om sorteras i bildmappar och rätt lotsas in i bloggtexten. Tar ju hela natta.
Ojojoj, sickna problem i väst.
Hur som helst fick med mig hem: Vackra, närkingska gullvivor i rad, framtagna för att passa på löpare och gardintyg. Små vykortsstora block med orden GOD JUL under en stiliserad mistel och julstjärna. Stora, stora näckrosor runt ett ännu större näckrosblad.
Och ett träblock med en rapport av något mönster återskapat från Kajsa Warg-stugan i Wadköping.
Provade att prägla det ena julmotivet på papper, med framgång. Det kom liksom till liv igen! Ett långsiktigt projekt är att trycka både med dessa och med screenramarna mamma plockade fram för ett bra tag sedan, också från May och med Örebroanknytning.
Det finns massor jag kan återlansera. Om inte annat så i Örebro.
Jag måste bildblogga, jag vet, men är seg med kameran och dess sladdar som liksom ska monteras, prickas rätt, för att inte tala om sorteras i bildmappar och rätt lotsas in i bloggtexten. Tar ju hela natta.
Ojojoj, sickna problem i väst.
Hur som helst fick med mig hem: Vackra, närkingska gullvivor i rad, framtagna för att passa på löpare och gardintyg. Små vykortsstora block med orden GOD JUL under en stiliserad mistel och julstjärna. Stora, stora näckrosor runt ett ännu större näckrosblad.
Och ett träblock med en rapport av något mönster återskapat från Kajsa Warg-stugan i Wadköping.
Provade att prägla det ena julmotivet på papper, med framgång. Det kom liksom till liv igen! Ett långsiktigt projekt är att trycka både med dessa och med screenramarna mamma plockade fram för ett bra tag sedan, också från May och med Örebroanknytning.
Det finns massor jag kan återlansera. Om inte annat så i Örebro.
tisdag 26 maj 2009
Ett besök på genbanken.
Har mest spelat rollen av en inaktiv spanare på auktionsföreteelserna i Traderas värld. Blev introducerad för ett halvår sedan, av en vän som är flitig nyttjare. Men att tjuvkika räcker ofta för mig, känner mig sååå världsvan när jag klickar runt. Av någon konstig anledning.
Vissa designklassiker söker jag på varje gång jag är inne, och släktkonst. Är ivrig på att få se mer av de duktiga konstnärer som fanns på både pappas och mammas sida. Vet inte om generna gör mig partisk på något sätt? Känner mig stolt!
Hittade för ett tag sedan en stor målning av farbror Tor, men vågade inte riktigt satsa en så betydande summa på en nätaffär. Efterklokt konstaterar jag, att jag antagligen kunde ha kontaktat säljaren och kommit överens personligen.
Plötsligt häromdagen - Är detta möjligt?! Jag kan för en pluttsumma få hemskickat ett vykort, formgivet av min egen mormor May!
Självklart prövar jag lyckan. Den tredje juni vet jag om kortet blir mitt - och får också reda på om det finns fler som gillar hennes fina stil och kontrar med bud.
Riktigt roligt!
Vissa designklassiker söker jag på varje gång jag är inne, och släktkonst. Är ivrig på att få se mer av de duktiga konstnärer som fanns på både pappas och mammas sida. Vet inte om generna gör mig partisk på något sätt? Känner mig stolt!
Hittade för ett tag sedan en stor målning av farbror Tor, men vågade inte riktigt satsa en så betydande summa på en nätaffär. Efterklokt konstaterar jag, att jag antagligen kunde ha kontaktat säljaren och kommit överens personligen.
Plötsligt häromdagen - Är detta möjligt?! Jag kan för en pluttsumma få hemskickat ett vykort, formgivet av min egen mormor May!
Självklart prövar jag lyckan. Den tredje juni vet jag om kortet blir mitt - och får också reda på om det finns fler som gillar hennes fina stil och kontrar med bud.
Riktigt roligt!
måndag 25 maj 2009
Flip that art memory.
Förädling och förvandling - konststycken som treochetthalvtåringen är bäst på!
Ett snyggt memoryspel (från, ja just det - en loppis!) har intresserat lilla storebror i flera dagar nu. Ända sedan mormor var hos oss och vi provade. Succé!
Det snygga är att brickorna föreställer berömda konstverk och det känns således riktigt kulturellt även för en annan att sitta och plocka med det. Faktum är att jag inte är så blasé som det låter. Jag älskar memoryspel! Det är något med kvadraterna, med bilder par om par. Miniatyrer. Kartongbiten som hålls i handen, så behändig och lagom. Plockandet.
Från början tänkte jag behålla spelet helt för mig själv, och jag är noga med att visa min energiska lillkille hur försiktig man måste vara.
Med mormor konstuerade han efteråt en lång slinga av alla ihopsamlade par. Och där fick hans snabba räserbilar köra. Fast han märkte att han måste köra sakta, sakta - annars funkade det ju inte. Koncentrationen är total! Vi lade den grå baksidan upp - grusväg. Numera lägger han bildsidan upp, så att det blir mer av en kulturstig.
Och han har ett riktigt skönt sportsmanship. Får jag upp ett par, hojtar han - "JA - MÅÅL! SNYGGT JOBBAT!"
Och sedan kramar han om mig, gör high five, low five - och tummis på det.
Mmm. Vad finns att tillägga då?
Ett snyggt memoryspel (från, ja just det - en loppis!) har intresserat lilla storebror i flera dagar nu. Ända sedan mormor var hos oss och vi provade. Succé!
Det snygga är att brickorna föreställer berömda konstverk och det känns således riktigt kulturellt även för en annan att sitta och plocka med det. Faktum är att jag inte är så blasé som det låter. Jag älskar memoryspel! Det är något med kvadraterna, med bilder par om par. Miniatyrer. Kartongbiten som hålls i handen, så behändig och lagom. Plockandet.
Från början tänkte jag behålla spelet helt för mig själv, och jag är noga med att visa min energiska lillkille hur försiktig man måste vara.
Med mormor konstuerade han efteråt en lång slinga av alla ihopsamlade par. Och där fick hans snabba räserbilar köra. Fast han märkte att han måste köra sakta, sakta - annars funkade det ju inte. Koncentrationen är total! Vi lade den grå baksidan upp - grusväg. Numera lägger han bildsidan upp, så att det blir mer av en kulturstig.
Och han har ett riktigt skönt sportsmanship. Får jag upp ett par, hojtar han - "JA - MÅÅL! SNYGGT JOBBAT!"
Och sedan kramar han om mig, gör high five, low five - och tummis på det.
Mmm. Vad finns att tillägga då?
fredag 22 maj 2009
Sumofusk.
Sitter och pinar mig, ögonen går i kors hela tiden. Jaja, jag SKA gå och borsta tänderna. Alldeles alldeles nu. Snart.
Går ju inte när man har hittat till en viss sida. Som är superduper om man inte har något eget illustrationsprogram. Eller om man har det för den delen.
Sedan räcker det med en liten ynka, betydelselös tävlingsfrestelse, så går plötsligt alla klockor i huset alldeles galet åt pepparn för fort.
Går ju inte när man har hittat till en viss sida. Som är superduper om man inte har något eget illustrationsprogram. Eller om man har det för den delen.
Sedan räcker det med en liten ynka, betydelselös tävlingsfrestelse, så går plötsligt alla klockor i huset alldeles galet åt pepparn för fort.
tisdag 19 maj 2009
Idag skriver jag inte.
För idag har jag fått ta plats som gästkrönikör hos Signerat.
...fast jag kan inte låta bli att tillägga att frisörskan i fråga just idag fick mitt återbud. Jag skulle dit imorgon, men hostiga lilla storebror blir hemma med mig och pyttesyster istället.
Jag får mysa i soffan - och någon annan dag njuta i stolen hos knivkasterskan.
...fast jag kan inte låta bli att tillägga att frisörskan i fråga just idag fick mitt återbud. Jag skulle dit imorgon, men hostiga lilla storebror blir hemma med mig och pyttesyster istället.
Jag får mysa i soffan - och någon annan dag njuta i stolen hos knivkasterskan.
måndag 18 maj 2009
Bolibompa-lookalike.
Känner mig totalt som Doris och Knäckebröderna idag. Någon som såg? Laddar nämligen för bakluckeloppisen på söndag. Och det gör jag genom att hatta mellan bodens alla kartonger, på samma gång som jag har alla lådor och skåp i kök och garderob på vid gavel så att hälften av grejerna ramlar ut av sig själv.
Som om de inte alltid gör det.
Lika bra att köra all tvätt som väntar i bingarna också. När jag sedan hänger på torklinan, ett plagg som borde förpassas ur huset, så kan jag plättlätt avgöra detta. För då svär jag lite extra över att ytterligare en gång ha lagt en massa tid på klädvård av just den tråktröjan eller smalbyxan.
Och jag känner till slutet.
Efter försäljningen kommer jag säkert hem, glad i hågen. Inte bara med nya, vackra återanvända grejer - utan också för att upptäcka en skral liten kasse kvar i ett hörn, som skulle bort, men som glömdes hemma. Jojo, jag känner till det. Ändå var det just den kassen som var det allra första utrenset, kassen som gjorde att jag alls ville stå på denna grusplan med pengaskrinet förväntansfullt framför mig på ett bord.
Äh, kanske man helt sonika skulle ta och skänka alltihop till Lions? Och inte vara så pengalysten? Och missa känslan av förnöjsamhet hos båda parter vid fyndlådor och skattjakter?
Skulle inte tro det.
Som om de inte alltid gör det.
Lika bra att köra all tvätt som väntar i bingarna också. När jag sedan hänger på torklinan, ett plagg som borde förpassas ur huset, så kan jag plättlätt avgöra detta. För då svär jag lite extra över att ytterligare en gång ha lagt en massa tid på klädvård av just den tråktröjan eller smalbyxan.
Nuläge bland kassarna: Snart vet jag inte vilket som var "sparas" och vilket som var "säljes" nu igen. Som vanligt gör jag allt på samma gång och har fler grejer i luften och på ställen för udda mellanlandningar, än vad jag har hittat en lämplig plats för.
Och jag känner till slutet.
Efter försäljningen kommer jag säkert hem, glad i hågen. Inte bara med nya, vackra återanvända grejer - utan också för att upptäcka en skral liten kasse kvar i ett hörn, som skulle bort, men som glömdes hemma. Jojo, jag känner till det. Ändå var det just den kassen som var det allra första utrenset, kassen som gjorde att jag alls ville stå på denna grusplan med pengaskrinet förväntansfullt framför mig på ett bord.
Äh, kanske man helt sonika skulle ta och skänka alltihop till Lions? Och inte vara så pengalysten? Och missa känslan av förnöjsamhet hos båda parter vid fyndlådor och skattjakter?
Skulle inte tro det.
tisdag 12 maj 2009
Brottarens memoarer.
Gamla bloggen: Apr 11th, 2009 10:58 pm
Jag påminns varje gång jag läser Pippiboken för lille storebror - och kommer till partiet där Starke Adolf totalt golvas, på cirkus, av den rödhåriga tjejen med flätorna.
Ler och berättar för sonen, att Hjalmar Lundin minsann var Världens starkaste man på sin tid.
I boken som han skrev ska jag absolut läsa på bättre, (när jag kommer åt att lägga vantarna på den). "On the mat - and off. Memoirs of a wrestler." En bok jag aldrig sett eller ännu mindre hållit i, men som vi vetat om.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet April 21st, 2009
uräskta språket,,, men FAN VA COOLT!! =D ere sant? världens starkaste man? eep! vet itne om jag tror dig riktigt..?tounge
hjärta
Linnéa www.neeaahlg.blogg.se
hälsa alla jag känner
Millegrafos Skrivet May 04th, 2009
Joråsatte. Det är sanning. Vad jag vet. Jag lovar, jag ska forska mer och återkomma!
Visst var han stilig?
Alla du känner hälsar förresten tillbaka.
Jag påminns varje gång jag läser Pippiboken för lille storebror - och kommer till partiet där Starke Adolf totalt golvas, på cirkus, av den rödhåriga tjejen med flätorna.
Ler och berättar för sonen, att Hjalmar Lundin minsann var Världens starkaste man på sin tid.
Hela barndomen hörde jag berättas om honom - min farfars fars kusin. Som uppträdde på tivoli med att räta ut hästskor, och annat häftigt.
Sånt som kraftkarlar sysslar med hela dagarna.
I boken som han skrev ska jag absolut läsa på bättre, (när jag kommer åt att lägga vantarna på den). "On the mat - and off. Memoirs of a wrestler." En bok jag aldrig sett eller ännu mindre hållit i, men som vi vetat om.
Och den etthundrasjuttiotre sidor tjocka boken har, för inte länge sedan, hittats på nätet av min mor och far. Tillsammans med fina helkroppsporträtt av honom. Tycker det hela är spännande! Bilden är lånad därifrån, från Lulu.
Och tiden ...liksom svindlar inom en. Tänk. Hjalmar är numera faktiskt morfars farfars kusin.
Å t e r a n v ä n t . . .: Det stora röda skåpet som blev över vid vänners flytt. Tack för det Kerstin och Åke!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet April 21st, 2009
uräskta språket,,, men FAN VA COOLT!! =D ere sant? världens starkaste man? eep! vet itne om jag tror dig riktigt..?tounge
hjärta
Linnéa www.neeaahlg.blogg.se
hälsa alla jag känner
Millegrafos Skrivet May 04th, 2009
Joråsatte. Det är sanning. Vad jag vet. Jag lovar, jag ska forska mer och återkomma!
Visst var han stilig?
Alla du känner hälsar förresten tillbaka.
Och jag fortsätter.
Gamla bloggen: Apr 1st, 2009 10:55 pm
Att egolänka alltså.
Tycker det blev väldigt vackert och vill sälja in min idé till vårdekoration enligt nedan! Vare sig man vill pyssla själv eller handla av mig på Signerat.se.
Att egolänka alltså.
Tycker det blev väldigt vackert och vill sälja in min idé till vårdekoration enligt nedan! Vare sig man vill pyssla själv eller handla av mig på Signerat.se.
Å t e r a n v ä n t . . .: En A4-scanner hittad via Blocket, men som nu tycks ha gått sönder...
Kommenterat av:
Anonym Skrivet April 06th, 2009
Ja, april april eller vad man säger! ;D haha, men du kankse är en sån där person som är extra lätt att lura karin! ;P sån e jag iallafall... men jag kommer på mig själv ca 1 hundradels sekund EFTER att nåågon har lurat mig ... ;P
Vet du vad jag gör= (: jag sittre utomhus i hamocken med datan i knät! VÅR VÅR VÅR VÅR!!!! =D
Nea är lycklig igen efter vintern! (:
pyzz! =)
www.neeaahlg.blogg.se ---> Linnéa!
Millegrafos Skrivet April 11th, 2009
Jo tack, för jämnan blir jag dragen vid näsan, stackars mej. Hehe, men lika glad för det är jag.
Och du är himla bra på att skriva intressant, så det är klart att man läser din blogg med andakt och största möjliga allvar. Amen.
Mmm, jag har firat första påskaftonen i mannaminne utomhus på en solig altan, heeela dagen! Udda!
Kraming, ses imorgon!
I Love Program Ett.
Gamla bloggen: Mar 18th, 2009 2:45 pm
Radions P1 är min käpphäst. Ibland lyssnar jag antennstreamat, ibland webbarkivt.
Jag kan ju gå ut om jag vill, promenera skönt i blåsig sol, men jag måste inte. Stannar inne med den gamla Grundig-transistorn istället. Villkorligt sovande lill-tjej.
En kopp pepparmyntste och en bunt ful-ätar-mackor med bara smör på, före lunch. Jag sätter iordning körsbärskvistarna som svärmor delat med sig av.
På radion får jag mig till livs om modeillustration, en klimatkampanj och shopoholism.
Återfann för en vecka sedan en svart, tung sten som är för vacker för att bli liggandes i sin kartong i boden. Jag plockade den väl för tio år sedan, på en exkursion till Billingen. På sitt geotypiska vis är diabasklumpen spaltad och formad som en trappa.
Nu gör den mitt bord lite japanskt, tillsammans med kvistarna och två röda små dukar.
Det formligen regnar guldkanter i vardagen. För den här barnsliga glädjen är ett av mina grundtillstånd. Turligt och lyckosamt nog!
Eller för att citera Stenmarcksmagneten jag fick, med kärlek, från jobbarkompisarna: "En del är för dumma för att ha ångest. Det är smart."
Å t e r a n v ä n t . . .: Underbar svartvit fotobok på tyska om japanska blomsterarrangemang.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 21st, 2009
Åh, jag blir alldeles varm av att läsa. Guldkanter är du värd i massor! Ses imörrn! Kram kram
Anneli
Millegrafos Skrivet March 27th, 2009
Tack för hälsningen! Jag såg också att du hade skrivit om guldkanter i bloggen! Kraming tebaks!
Radions P1 är min käpphäst. Ibland lyssnar jag antennstreamat, ibland webbarkivt.
Jag kan ju gå ut om jag vill, promenera skönt i blåsig sol, men jag måste inte. Stannar inne med den gamla Grundig-transistorn istället. Villkorligt sovande lill-tjej.
En kopp pepparmyntste och en bunt ful-ätar-mackor med bara smör på, före lunch. Jag sätter iordning körsbärskvistarna som svärmor delat med sig av.
På radion får jag mig till livs om modeillustration, en klimatkampanj och shopoholism.
Återfann för en vecka sedan en svart, tung sten som är för vacker för att bli liggandes i sin kartong i boden. Jag plockade den väl för tio år sedan, på en exkursion till Billingen. På sitt geotypiska vis är diabasklumpen spaltad och formad som en trappa.
Nu gör den mitt bord lite japanskt, tillsammans med kvistarna och två röda små dukar.
Det formligen regnar guldkanter i vardagen. För den här barnsliga glädjen är ett av mina grundtillstånd. Turligt och lyckosamt nog!
Eller för att citera Stenmarcksmagneten jag fick, med kärlek, från jobbarkompisarna: "En del är för dumma för att ha ångest. Det är smart."
Å t e r a n v ä n t . . .: Underbar svartvit fotobok på tyska om japanska blomsterarrangemang.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 21st, 2009
Åh, jag blir alldeles varm av att läsa. Guldkanter är du värd i massor! Ses imörrn! Kram kram
Anneli
Millegrafos Skrivet March 27th, 2009
Tack för hälsningen! Jag såg också att du hade skrivit om guldkanter i bloggen! Kraming tebaks!
Ekoenkelt.
Gamla bloggen: Dec 14th, 2008 10:26 pm
Lycka är att hitta något riktigt bra vardagsverktyg, något som stämmer med de behov man har. Ibland verkar det finnas människor, föreningar, företag som bara gör saker som man önskat sig!
Mataffären är precis en sådan företeelse! Jag blev tipsad i Coop-tidningen Mersmak, men hittade också länken hos webmastern här i blogbyn.
Är verkligen ingen dyrkare av storhandling. Har provat Ekolådan ett par veckor, men är lite sur på att jag inte kan få leverans ända hem, utan till en gruppmedlem ett par kilometer hemifrån. Jag måste alltså själv köra och hämta lådorna hos henne. Önskningen var egentligen att på ett enkelt sätt handla KRAV-märkt frukt och grönt, sjokvis.
Jag byter lagom till nya året, tror jag bestämt.
Å t e r a n v ä n t . . .: Finfin bondgård till lillkillen, ärvd efter hans kusiner. Populär värre!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet December 15th, 2008
Nej men OH så bra den där butiken såg ut! Och inte dyrt heller, nej.
Och storhandling ja.. handla långt bort så småhandlarna dör ut, handla mer än du behöver, åka bil dit.. nja. Inte så bra alls.
Anneli
Millegrafos Skrivet December 17th, 2008
Eller hur? Vill har kvar småaffärerna nära, så jag kan dutthandla ofta.
Det jag vill storladda skafferiet med, vore ju skönt att få hem utan att behöva valsa runt flera hyllkilometer. För det gör bara att jag köper massor - av pur uttråkning.
Ha det gott!
Anonym Skrivet December 26th, 2008
God fortsättning kära du! Kram kram!
Anneli
Anonym Skrivet December 31st, 2008
Menar du bondgården i tygpåasen ni fick? =) hihi.. den har man lekt mycket med!
hälsningar från linnea in tha sickhouse on satellitvägen.....suuuck
www.neeaahlg.blogg.se
Anonym Skrivet February 06th, 2009
Nämen grattis! Vad kul med en liten tjej! Hoppas att allt gick bra och att Lucas är snäll mot nya familjemedlemmen! Antar att vi ses mer framöver då barnen kommer att ha samma dagistider nu!
Jag har ju själv lärt mig att börja sy, bara tagit fram maskinen och testat mig fram i bland går det bra och ibland inte... men har man fått fram ett bra mönster kan man köra på!
/Malin
Lycka är att hitta något riktigt bra vardagsverktyg, något som stämmer med de behov man har. Ibland verkar det finnas människor, föreningar, företag som bara gör saker som man önskat sig!
Mataffären är precis en sådan företeelse! Jag blev tipsad i Coop-tidningen Mersmak, men hittade också länken hos webmastern här i blogbyn.
Är verkligen ingen dyrkare av storhandling. Har provat Ekolådan ett par veckor, men är lite sur på att jag inte kan få leverans ända hem, utan till en gruppmedlem ett par kilometer hemifrån. Jag måste alltså själv köra och hämta lådorna hos henne. Önskningen var egentligen att på ett enkelt sätt handla KRAV-märkt frukt och grönt, sjokvis.
Jag byter lagom till nya året, tror jag bestämt.
Å t e r a n v ä n t . . .: Finfin bondgård till lillkillen, ärvd efter hans kusiner. Populär värre!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet December 15th, 2008
Nej men OH så bra den där butiken såg ut! Och inte dyrt heller, nej.
Och storhandling ja.. handla långt bort så småhandlarna dör ut, handla mer än du behöver, åka bil dit.. nja. Inte så bra alls.
Anneli
Millegrafos Skrivet December 17th, 2008
Eller hur? Vill har kvar småaffärerna nära, så jag kan dutthandla ofta.
Det jag vill storladda skafferiet med, vore ju skönt att få hem utan att behöva valsa runt flera hyllkilometer. För det gör bara att jag köper massor - av pur uttråkning.
Ha det gott!
Anonym Skrivet December 26th, 2008
God fortsättning kära du! Kram kram!
Anneli
Anonym Skrivet December 31st, 2008
Menar du bondgården i tygpåasen ni fick? =) hihi.. den har man lekt mycket med!
hälsningar från linnea in tha sickhouse on satellitvägen.....suuuck
www.neeaahlg.blogg.se
Anonym Skrivet February 06th, 2009
Nämen grattis! Vad kul med en liten tjej! Hoppas att allt gick bra och att Lucas är snäll mot nya familjemedlemmen! Antar att vi ses mer framöver då barnen kommer att ha samma dagistider nu!
Jag har ju själv lärt mig att börja sy, bara tagit fram maskinen och testat mig fram i bland går det bra och ibland inte... men har man fått fram ett bra mönster kan man köra på!
/Malin
Secondhandmålat.
Gamla bloggen: Dec 9th, 2008 7:32 pm
Har blivit biten. Av akvarellådan som jag just fyndat.
Biten på nytt kan man säga - målandet har legat i träda ett bra tag. Och jag hade inte ens en fungerande målarlåda, när jag fick ett illustrationsuppdrag för någon månad sedan.
Fyndet gjorde jag på Blocket, och en kvinna i Kalmar postade kort därefter sitt nästan oanvända etui till mig. Fyrtioåtta färger som bara log emot mig! Uppdraget var att tillverka en origamilykta med special-illustrationer på papperskuberna. Det gick över förväntan, och var fantastiskt kul!
Dessutom uppstod en ny idé, som jag kan använda i nya lyktor framöver...
För övrigt känns detta också jätteinspirerande. Liknar ju detta.
Å t e r a n v ä n t . . .: Snygga nothäften från Ernst Rolfs glansperiod som skall ramas in.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet December 15th, 2008
Vad härligt att du fått grejer och kan måla igen! Det är du ju så bra på. Kram! Anneli
Millegrafos Skrivet December 17th, 2008
Tack för beröm! Myser varje gång jag tar fram färgerna, saknaden var stor.
Anonym Skrivet December 31st, 2008
såå kul! =) passa på å måla nu då innan bebisen kommer
linnea
www.neeaahlg.blogg.se
Har blivit biten. Av akvarellådan som jag just fyndat.
Biten på nytt kan man säga - målandet har legat i träda ett bra tag. Och jag hade inte ens en fungerande målarlåda, när jag fick ett illustrationsuppdrag för någon månad sedan.
Fyndet gjorde jag på Blocket, och en kvinna i Kalmar postade kort därefter sitt nästan oanvända etui till mig. Fyrtioåtta färger som bara log emot mig! Uppdraget var att tillverka en origamilykta med special-illustrationer på papperskuberna. Det gick över förväntan, och var fantastiskt kul!Dessutom uppstod en ny idé, som jag kan använda i nya lyktor framöver...
För övrigt känns detta också jätteinspirerande. Liknar ju detta.
Å t e r a n v ä n t . . .: Snygga nothäften från Ernst Rolfs glansperiod som skall ramas in.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet December 15th, 2008
Vad härligt att du fått grejer och kan måla igen! Det är du ju så bra på. Kram! Anneli
Millegrafos Skrivet December 17th, 2008
Tack för beröm! Myser varje gång jag tar fram färgerna, saknaden var stor.
Anonym Skrivet December 31st, 2008
såå kul! =) passa på å måla nu då innan bebisen kommer
linnea
www.neeaahlg.blogg.se
måndag 11 maj 2009
Konsumindre.
Gamla bloggen: Sep 6th, 2008 11:27 pm
Efterfrågan, med stort och tungviktigt E. Hur Styrande och Mätbar och Trendskapande blir Efterfrågan på kvalitetssaker egentligen?
Det är inte lika lönsamt med det gedigna, kan man anta. Jag vet ju till exempel att ägg-skivaren i plast (vars stålsträngar jag fortfarande älskar att spela på ) ligger kvar i mors och fars kökslåda än idag. Medan den jag själv köpte häromåret redan hamnat i soporna, sprucken här och strängstympad där. Produktionen har utvecklats ekonomiskt, är min gissning.
Om jag nu vill ha b ä t t r e och inte fler saker, hur blir det då med suget efter just dessa saker, det lär ju inte bli så markant? Och hur i allsindar ska jag då kunna påverka och belöna producenterna av just de sakerna?
Det går exempelvis ett år från inköp till inköp av mitt citrus-bivax-cerat och jag köper helst inget annat. Vill råda alla att överge en hel del av allsköns "vårdande produkter" som bara innehåller saker man inte ens kan gissa nyttan med. Och en gång i kvartalet handlar jag nytt tvålpaket för att de tre som ligger i förpackningen är så dryga.
Hur kan hundra icke-köp konkurrera ut hundra skräpköp på marknadsplatsen?
Är redan uppe i ångorna, när jag läser i tidskriften FORM, nr 7 -08, om en bok jag genast vill låna på bibliotek. Designforskaren Ann Thorpes bok "Design för hållbar utveckling". Och jag blir uppåt av att läsa att 138 forskningsprojekt kring hållbar design presenterades på designkonferensen "Changing the Change" i Turin nu i somras. FORMs, tillika DN:s, skribent Lotta Jonsson har också sällat sig till löftet - inte en onödig pryl till!
Ett visst antal överblivna producenter och formgivare, anar jag i en kvalitetsframtid. Och vindkraftverk är ju snygga som de är.
I gårdagens Metro presenterades boken "Köp inte den här boken" av Ann-Christin Gramming. Och jag inspireras medan jag funderar: vilken last kommer avlösa shoppingen - lasternas summa är ju bekant...
Å t e r a n v ä n t . . .: Fyra vackra keramik-urnor i olika storlekar, efter mormors syster.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet September 10th, 2008
Hej Karin, ledsen ingen kommentar på ditt inlägg förutom att jag håller med. Jag vill tipsa om ett jättetrevlig hemsida : Etsy. Där säljer man sina hemgjorda saker, mycket proffsig sida. Stor kram Pernilla
Millegrafos Skrivet September 11th, 2008
Tack för tipset, jag har hört om sidan men inte kikat in där förrän nyss. Ja, proffsigt värre, och jisses vad mycket grejer!
Hoppas vi ses snart! I helgen loppis vid Fors Kvarn, jag ska nog dit på lördag. Kraming!
Anonym Skrivet September 18th, 2008
hej hej hej! nu har jag tagit reda på kunskaperna som jag skulle ha med mig i detta livet! det e bara in å kika! glöm inte att kommentera, du vet ju hur rörd jag blir för en liten enstaka kommentar ;D
kusin =)
Millegrafos Skrivet September 19th, 2008
Nea, vilken tur att du tog reda på det! Nu har jag kikat och plitat en rad hos dig. Kram kram!
Anonym Skrivet September 25th, 2008
hej hej, jag har sååååå tråkigt, så jag tänkte att jag skulle kika om du hade skrivit nå mer.. men det hade du inte.. och jag läser din blogg även fast jag inte fattar så mycket av det du skriver xD tråkigt värre?
el prima de numero uno =)(kusin) ;D
Millegrafos Skrivet September 30th, 2008
La prima de mi hijo. Eller är det han som är numero uno?? Och så säger du att du inte fattar vad JAG skriver... xP
Nåväl. Må så gott!!
Efterfrågan, med stort och tungviktigt E. Hur Styrande och Mätbar och Trendskapande blir Efterfrågan på kvalitetssaker egentligen?
Det är inte lika lönsamt med det gedigna, kan man anta. Jag vet ju till exempel att ägg-skivaren i plast (vars stålsträngar jag fortfarande älskar att spela på ) ligger kvar i mors och fars kökslåda än idag. Medan den jag själv köpte häromåret redan hamnat i soporna, sprucken här och strängstympad där. Produktionen har utvecklats ekonomiskt, är min gissning.
Om jag nu vill ha b ä t t r e och inte fler saker, hur blir det då med suget efter just dessa saker, det lär ju inte bli så markant? Och hur i allsindar ska jag då kunna påverka och belöna producenterna av just de sakerna?
Det går exempelvis ett år från inköp till inköp av mitt citrus-bivax-cerat och jag köper helst inget annat. Vill råda alla att överge en hel del av allsköns "vårdande produkter" som bara innehåller saker man inte ens kan gissa nyttan med. Och en gång i kvartalet handlar jag nytt tvålpaket för att de tre som ligger i förpackningen är så dryga.
Hur kan hundra icke-köp konkurrera ut hundra skräpköp på marknadsplatsen?
Är redan uppe i ångorna, när jag läser i tidskriften FORM, nr 7 -08, om en bok jag genast vill låna på bibliotek. Designforskaren Ann Thorpes bok "Design för hållbar utveckling". Och jag blir uppåt av att läsa att 138 forskningsprojekt kring hållbar design presenterades på designkonferensen "Changing the Change" i Turin nu i somras. FORMs, tillika DN:s, skribent Lotta Jonsson har också sällat sig till löftet - inte en onödig pryl till!
Ett visst antal överblivna producenter och formgivare, anar jag i en kvalitetsframtid. Och vindkraftverk är ju snygga som de är.
I gårdagens Metro presenterades boken "Köp inte den här boken" av Ann-Christin Gramming. Och jag inspireras medan jag funderar: vilken last kommer avlösa shoppingen - lasternas summa är ju bekant...
Å t e r a n v ä n t . . .: Fyra vackra keramik-urnor i olika storlekar, efter mormors syster.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet September 10th, 2008
Hej Karin, ledsen ingen kommentar på ditt inlägg förutom att jag håller med. Jag vill tipsa om ett jättetrevlig hemsida : Etsy. Där säljer man sina hemgjorda saker, mycket proffsig sida. Stor kram Pernilla
Millegrafos Skrivet September 11th, 2008
Tack för tipset, jag har hört om sidan men inte kikat in där förrän nyss. Ja, proffsigt värre, och jisses vad mycket grejer!
Hoppas vi ses snart! I helgen loppis vid Fors Kvarn, jag ska nog dit på lördag. Kraming!
Anonym Skrivet September 18th, 2008
hej hej hej! nu har jag tagit reda på kunskaperna som jag skulle ha med mig i detta livet! det e bara in å kika! glöm inte att kommentera, du vet ju hur rörd jag blir för en liten enstaka kommentar ;D
kusin =)
Millegrafos Skrivet September 19th, 2008
Nea, vilken tur att du tog reda på det! Nu har jag kikat och plitat en rad hos dig. Kram kram!
Anonym Skrivet September 25th, 2008
hej hej, jag har sååååå tråkigt, så jag tänkte att jag skulle kika om du hade skrivit nå mer.. men det hade du inte.. och jag läser din blogg även fast jag inte fattar så mycket av det du skriver xD tråkigt värre?
el prima de numero uno =)(kusin) ;D
Millegrafos Skrivet September 30th, 2008
La prima de mi hijo. Eller är det han som är numero uno?? Och så säger du att du inte fattar vad JAG skriver... xP
Nåväl. Må så gott!!
söndag 10 maj 2009
Gyllene dofter.
Gamla bloggen: Aug 30th, 2008 10:21 pm
Det vore mysigt att få ihop till en hel korg kantareller i år. Det finns bara en liten ensam på det vanliga latmansstället, där bakom husets tallar. Jag får nog ge mig iväg längre, nu när grannar bygger närmare och skogen trampas av fler stövlar än mina.
Hör på bilradions P1, på vägen till mamma och pappa där sonen varit några timmar. Meny - Programmet som ger örat doftreceptorer. Så nära, nästan som intravenöst tar jag upp ljudsmaken av smörfräst Karl-Johan och puttrande vitt vin, som med parmesan blir en krämig risotto.
Mat gör sig bra i radio. Radio killed the Mat-Tina-star.
Apropå lillpojken och hans morföräldrar, så stod vi alla fyra idag och beundrade ångloket, som ett par gånger om året stannar på vår station. I år tittade vi bara, nästa år kanske vi följer med. Mäktigt ljud och fin riktig doft.
Kanske fastnade vi på bild - byns cyklande fotograf finns alltid där det händer.
En för mig stor sak finns nu på Signerat.se, kan jag avslöja. Och hela september. Välkomna dit!
Å t e r a n v ä n t . . .: Ett inramat konfirmandminne från Hällefors församling 1951, med fint textad kalligrafi och drivet penntecknade figurer. Fanns hos Återvinnarna.
Kommenterat av:
nurdug49 Skrivet September 01st, 2008
Wow!! Vilken häftig site. Den tar säkert en hel dag att titta igenom
alla säljare och deras artiklar.
Du skrev en fin text, tack!
Ha det bra.
Millegrafos Skrivet September 01st, 2008
Kul att du tittade in här, och även där! Lycka till med ditt bloggande här i byn. Fin stubbe!
Anonym Skrivet September 12th, 2008
hej hej hej karin! =D jag har lyckats fått fram din kommentar nu! Konstigt! jag var tvungen att godkänna din medans min kompis kommentar fastnade.. :S men nu är den där! jag kommer ihåg när du och jag var ute och plockade kantareller! när jag vart så blöt om fötterna.. ;P och jag såg dig och krukan på den där ångloksbilden! ;D en fråga på din kommentar bara.. den sista frågan du ställde, den där om att jag hade lärt mig nått som jag skulle ta med mig i livet?? jag förstod inte.. du får förklara på barnspårk där xD
hejdå hejdå =) Linnéa
Millegrafos Skrivet September 19th, 2008
Jo, du... jag hade väldigt dåligt samvete för att jag inte övertalat dig att ta stövlar denna blöta skogsdag. Jag har kikat in till dig nu och vet att du letat upp din läxa för detta jordeliv till slut.
Någon nyfiken? Neas blogg.
Det vore mysigt att få ihop till en hel korg kantareller i år. Det finns bara en liten ensam på det vanliga latmansstället, där bakom husets tallar. Jag får nog ge mig iväg längre, nu när grannar bygger närmare och skogen trampas av fler stövlar än mina.
Hör på bilradions P1, på vägen till mamma och pappa där sonen varit några timmar. Meny - Programmet som ger örat doftreceptorer. Så nära, nästan som intravenöst tar jag upp ljudsmaken av smörfräst Karl-Johan och puttrande vitt vin, som med parmesan blir en krämig risotto.
Mat gör sig bra i radio. Radio killed the Mat-Tina-star.
Apropå lillpojken och hans morföräldrar, så stod vi alla fyra idag och beundrade ångloket, som ett par gånger om året stannar på vår station. I år tittade vi bara, nästa år kanske vi följer med. Mäktigt ljud och fin riktig doft.
Kanske fastnade vi på bild - byns cyklande fotograf finns alltid där det händer.
En för mig stor sak finns nu på Signerat.se, kan jag avslöja. Och hela september. Välkomna dit!
Å t e r a n v ä n t . . .: Ett inramat konfirmandminne från Hällefors församling 1951, med fint textad kalligrafi och drivet penntecknade figurer. Fanns hos Återvinnarna.
Kommenterat av:
nurdug49 Skrivet September 01st, 2008
Wow!! Vilken häftig site. Den tar säkert en hel dag att titta igenom
alla säljare och deras artiklar.
Du skrev en fin text, tack!
Ha det bra.
Millegrafos Skrivet September 01st, 2008
Kul att du tittade in här, och även där! Lycka till med ditt bloggande här i byn. Fin stubbe!
Anonym Skrivet September 12th, 2008
hej hej hej karin! =D jag har lyckats fått fram din kommentar nu! Konstigt! jag var tvungen att godkänna din medans min kompis kommentar fastnade.. :S men nu är den där! jag kommer ihåg när du och jag var ute och plockade kantareller! när jag vart så blöt om fötterna.. ;P och jag såg dig och krukan på den där ångloksbilden! ;D en fråga på din kommentar bara.. den sista frågan du ställde, den där om att jag hade lärt mig nått som jag skulle ta med mig i livet?? jag förstod inte.. du får förklara på barnspårk där xD
hejdå hejdå =) Linnéa
Millegrafos Skrivet September 19th, 2008
Jo, du... jag hade väldigt dåligt samvete för att jag inte övertalat dig att ta stövlar denna blöta skogsdag. Jag har kikat in till dig nu och vet att du letat upp din läxa för detta jordeliv till slut.
Någon nyfiken? Neas blogg.
Offentligare genast.
Gamla bloggen: Jul 2nd, 2008 11:38 pm
Jag godkändes!
Kände mig mogen, om än lite nervös. Att ta ett steg till mot (konsumtions)världen, att få en bra marknadsknuff, troligtvis.
Titta in på SIGNERAT.SE och ge mig och de andra på denna rätt nya sajt en lyckospark!
Å t e r a n v ä n t . . .: Pyttevas i ljusblått glas och en rysk träask, lackad med röda bär - från RSMH:s loppis.
Jag godkändes!
Kände mig mogen, om än lite nervös. Att ta ett steg till mot (konsumtions)världen, att få en bra marknadsknuff, troligtvis.
Titta in på SIGNERAT.SE och ge mig och de andra på denna rätt nya sajt en lyckospark!
Å t e r a n v ä n t . . .: Pyttevas i ljusblått glas och en rysk träask, lackad med röda bär - från RSMH:s loppis.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet July 05th, 2008
Åh, hurra vad roligt! Supersnygg sida också, helt rätt för din supersnygga konst. Jag tror jag beställer en där. Jag vill ju ha en Bjerk! Eller kanske en Nelke.. hm. Nu blev det svårt. Fina är dom i alla fall! Jag ska länka till butiken i ett inlägg på min blogg också.Hoppas din semester börjat skönt. Vi får ta och fika nån av mina lediga dagar, eller äta något nån kväll, eller nåt annat kul, tycker jag!På lördag är det auktion och loppis på Sundby gård på Ornö om ni känner för en utflykt! Det blir lite jippo och trevligt. Jag ska dit. Vi hörs! Kram! Anneli
Åå, jag kommer gärna ut till ön på loppisjippo! Det bokar vi tycker jag. Tack för fina sparken och ditt tycke för det jag gör. Jag blir jätteglad förstås, kram!
Anonym Skrivet August 02nd, 2008
Hej Karin, gick in på Signerat. ojój oj vill handla! vilken trevlig sida! kram Pernilla
fredag 8 maj 2009
Farfars stol.
Gamla bloggen: May 21st, 2008 11:19 pm
Den har en stadig fjäder under varje ben, så att farfar med sina svaga knän kan komma upp ur den lättare, med ett enkelt gung-fjong.
Lyssnar på Tekno i P1 som sänder från Tekniska muséet i Stockholm. Snilleblixtarna är i nioårsåldern och ställer ut sina inovationer, efter att ha gjort grundlig research hos sina äldre släktingar om behov.
Hys hopp! Ty i framtiden har du följande must-haves:
- GPS-käppen som piper om man går fel
- Brosch som lyser när telefonen eller dörrklockan ringer
- Portabel hiss att använda hemma istället för pall
- Stöddräkten som ger balans och stadga åt en skröplig kropp
- Sko-på-och-av-tagaren
- Handsfree-tandborsten av typen bettskena som sätts direkt på tänderna (lösa som fastsittande)
Om nu bara alla också följer med och skriver under Camillas matuppror - ja, då är ju lyckan gjord! Hon kräver nämligen naturligt lagad, väldoftande mat till äldrevården, bland annat.
Nyfiken längtar jag faktiskt lite tills jag får fler år på nacken - och får veta om det där med maten var för mycket begärt.
Å t e r a n v ä n t . . .: Fyra förvaringsskåp från Möbelkrysset som tidigare stått på ett kontor någonstans.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet May 22nd, 2008
Haha, vilka underbara uppfinningar! Man blir ju helt lycklig.
Jag skrev förstås på Camillas uppror, samt puffade på min blogg.
Ses snart hoppas jag! Kram!Anneli
Anonym Skrivet May 22nd, 2008
Suvve!
Kram Karin på lunch (väldoftande).
Anonym Skrivet May 22nd, 2008
Uppdate: Ojj, jag förstod inte att det var en så maffig puff åt MITT håll oxå... TACK för fina omdömen vännen!!
Kram igen från en som inte orkar logga in här varje gång
Anonym Skrivet May 24th, 2008
Vad doftade lunchen?
Jag sa ju att jag skulle puffa. Hoppas du har en skön helg! Kram!Anneli
Den har en stadig fjäder under varje ben, så att farfar med sina svaga knän kan komma upp ur den lättare, med ett enkelt gung-fjong.
Lyssnar på Tekno i P1 som sänder från Tekniska muséet i Stockholm. Snilleblixtarna är i nioårsåldern och ställer ut sina inovationer, efter att ha gjort grundlig research hos sina äldre släktingar om behov.
Hys hopp! Ty i framtiden har du följande must-haves:
- GPS-käppen som piper om man går fel
- Brosch som lyser när telefonen eller dörrklockan ringer
- Portabel hiss att använda hemma istället för pall
- Stöddräkten som ger balans och stadga åt en skröplig kropp
- Sko-på-och-av-tagaren
- Handsfree-tandborsten av typen bettskena som sätts direkt på tänderna (lösa som fastsittande)
Om nu bara alla också följer med och skriver under Camillas matuppror - ja, då är ju lyckan gjord! Hon kräver nämligen naturligt lagad, väldoftande mat till äldrevården, bland annat.
Nyfiken längtar jag faktiskt lite tills jag får fler år på nacken - och får veta om det där med maten var för mycket begärt.
Å t e r a n v ä n t . . .: Fyra förvaringsskåp från Möbelkrysset som tidigare stått på ett kontor någonstans.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet May 22nd, 2008
Haha, vilka underbara uppfinningar! Man blir ju helt lycklig.
Jag skrev förstås på Camillas uppror, samt puffade på min blogg.
Ses snart hoppas jag! Kram!Anneli
Anonym Skrivet May 22nd, 2008
Suvve!
Kram Karin på lunch (väldoftande).
Anonym Skrivet May 22nd, 2008
Uppdate: Ojj, jag förstod inte att det var en så maffig puff åt MITT håll oxå... TACK för fina omdömen vännen!!
Kram igen från en som inte orkar logga in här varje gång
Anonym Skrivet May 24th, 2008
Vad doftade lunchen?
Jag sa ju att jag skulle puffa. Hoppas du har en skön helg! Kram!Anneli
Grusväg.
Gamla bloggen: May 5th, 2008 8:35 pm
Måtte bara hemvägen blir kvar, grusad.
Min hemväg, kvällsväg, solväg, lugnväg, suckväg, smilväg, friskväg. Tänk vilken ynnest. Få kliva in över gränsen varje dag, från asfalt till grus.
Nollåttakartans periferi har det faktiskt.
Å t e r a n v ä n t . . .: Den där speciellblå kaffeburken, mamma. Tack!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet May 06th, 2008
Goa Karin, håller med. efter att bott i London så är det en sån lyx med vildväxande träd och grusvägar. Din Mammas gammla burk är jättefin.
Kram Pernilla
Millegrafos Skrivet May 07th, 2008
Mys-Pernilla! Jag anade att du trivs bäst bland grönt och vilt. Modigt av dig att leva londonliv i flera år tycker jag. Tur att du kom hem igen! Är vi flera som tycker.
Kram!
Anonym Skrivet May 16th, 2008
Fina Karin, du är som våren, när allting knoppas och blommar och doftar, hoppfullt är det att vara i din närhet. Du inspirerar och reflekterar så glasklart din omvärld, min omvärld, dina ord är så starka och precisa och samtidigt lekande lätta, som droppar i ett vattenfall, det är fint att vara din vän.
Jossan
Millegrafos Skrivet May 17th, 2008
Mmm, du anar inte hur jag ler!Vilken härlig känsla att bli hissad i luften! Tusen tack.
Anonym Skrivet November 26th, 2008
haru blivit galen människa?!?! :O asfalt asfalt asfalt!!!! fast jag vill hellre ha belysning.. :P men klart man vill ha asfalt om man cyklar varje morron. www.neeaahlg.blogg.se neea
Måtte bara hemvägen blir kvar, grusad.
Min hemväg, kvällsväg, solväg, lugnväg, suckväg, smilväg, friskväg. Tänk vilken ynnest. Få kliva in över gränsen varje dag, från asfalt till grus.
Nollåttakartans periferi har det faktiskt.
Å t e r a n v ä n t . . .: Den där speciellblå kaffeburken, mamma. Tack!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet May 06th, 2008
Goa Karin, håller med. efter att bott i London så är det en sån lyx med vildväxande träd och grusvägar. Din Mammas gammla burk är jättefin.
Kram Pernilla
Millegrafos Skrivet May 07th, 2008
Mys-Pernilla! Jag anade att du trivs bäst bland grönt och vilt. Modigt av dig att leva londonliv i flera år tycker jag. Tur att du kom hem igen! Är vi flera som tycker.
Kram!
Anonym Skrivet May 16th, 2008
Fina Karin, du är som våren, när allting knoppas och blommar och doftar, hoppfullt är det att vara i din närhet. Du inspirerar och reflekterar så glasklart din omvärld, min omvärld, dina ord är så starka och precisa och samtidigt lekande lätta, som droppar i ett vattenfall, det är fint att vara din vän.
Jossan
Millegrafos Skrivet May 17th, 2008
Mmm, du anar inte hur jag ler!Vilken härlig känsla att bli hissad i luften! Tusen tack.
Anonym Skrivet November 26th, 2008
haru blivit galen människa?!?! :O asfalt asfalt asfalt!!!! fast jag vill hellre ha belysning.. :P men klart man vill ha asfalt om man cyklar varje morron. www.neeaahlg.blogg.se neea
Träffande.
Gamla bloggen: Apr 27th, 2008 12:13 am
Kvinnan som jag servade i butiken hade jag aldrig träffat förut, men hon visade sig vara nyinflyttad i närheten av mig när vi pratat lite.
På min näthinna dök direkt upp en bildblogg från hemtrakten, där jag kvällen innan hade sett en främmande man som klättrade runt på ett växthusbygge - i samma område som hon nu nämnde. I bildtexten hade det också stått att min pappa kommit med tips angående bygget. Det visste inte jag. Hade tänkt: "Kul, där vill jag åka förbi någon dag och höra hur det går med deras projekt."
När kvinnan på jobbet talat om var hon bodde, fick jag för mig att det var växthusmannens fru jag hade framför mig, och jag tog ett hugskott:
"Är det möjligen ni som bygger upp ett gammalt växthus och ska öppna café?"
"Ja - H U R kunde du veta det?" Vi gapade en stund och skrattade!
Sedan sa hon att hon nyligen gått med i någon slags konstnärsförening också - "Menar du Handlaget? Jag är också ny medlem!"
Det känns på något sätt som att vi kommer träffas igen...
Å t e r a n v ä n t . . .: Pippi på rymmen, som nu spelats fler gånger än vad förre ägaren någonsin orkat sett den.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet May 03rd, 2008
Jag har inte fotograferat någon "stranger" på ett par dagar nu, kan vara dags att ge sig ut med kameran igen. Jag har förresten några bilder från Handlaget
Millegrafos Skrivet May 03rd, 2008
Håller utkik, jag vet ju att du är ute i krokarna. Kul att du tittade förbi här! Med Handlagsbilder i högsta hugg.
Kvinnan som jag servade i butiken hade jag aldrig träffat förut, men hon visade sig vara nyinflyttad i närheten av mig när vi pratat lite.
På min näthinna dök direkt upp en bildblogg från hemtrakten, där jag kvällen innan hade sett en främmande man som klättrade runt på ett växthusbygge - i samma område som hon nu nämnde. I bildtexten hade det också stått att min pappa kommit med tips angående bygget. Det visste inte jag. Hade tänkt: "Kul, där vill jag åka förbi någon dag och höra hur det går med deras projekt."
När kvinnan på jobbet talat om var hon bodde, fick jag för mig att det var växthusmannens fru jag hade framför mig, och jag tog ett hugskott:
"Är det möjligen ni som bygger upp ett gammalt växthus och ska öppna café?"
"Ja - H U R kunde du veta det?" Vi gapade en stund och skrattade!
Sedan sa hon att hon nyligen gått med i någon slags konstnärsförening också - "Menar du Handlaget? Jag är också ny medlem!"
Det känns på något sätt som att vi kommer träffas igen...
Å t e r a n v ä n t . . .: Pippi på rymmen, som nu spelats fler gånger än vad förre ägaren någonsin orkat sett den.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet May 03rd, 2008
Jag har inte fotograferat någon "stranger" på ett par dagar nu, kan vara dags att ge sig ut med kameran igen. Jag har förresten några bilder från Handlaget
Millegrafos Skrivet May 03rd, 2008
Håller utkik, jag vet ju att du är ute i krokarna. Kul att du tittade förbi här! Med Handlagsbilder i högsta hugg.
Bra är bättre. Soya till exempel.
Gamla bloggen: Mar 17th, 2008 10:12 pm
Tänkte den geniala tanken vid årsskiftet, att från och med nu ska jag göra Det Rätta varje dag. En rejält kaxig tanke, lite väl förnuftig och rentav tråkig. Men det lockade för att det lät så lätt och så rätt. Att jag inte kommit på detta tidigare!
Har jag ett val så ska jag snabbt och enkelt kunna välja - rätt sak, inte fel. Hur svårt kan det bli? För att inte citera en schlager. Vinsten för egot blir att slippa omvärdera alla ilands-problem dagligen. Ska jag diska nu eller sen? Ska jag ryta åt min ilskna tvååring som inte vill, eller ska jag lirka? Ska jag köpa nåt fullt med kakao och socker eller spara till en laptop?
Ja, man hör ju - plötsligt blir svaren liksom fånigt enkla och oförhandlingsbara. Nästan lite osportsligt.
Sunda dagar, redan framme i mars, praktiserar jag faktiskt tanken. Övriga dagar tycker jag att regler och rutiner är roligast när man omprövar dem. Är tvär och chokladfrossar.
Men när jag väljer bort nyttiga frukostfilen och käkar ännu bättre soya-yoghurt istället - då jublar varenda cell i kroppen och jag undrar varför jag inte kommit på DET tidigare. Då är det svårt till och med för mig att omvärdera.
Å t e r a n v ä n t . . .: Sulky från Björknäs - inte den från Klacknäset.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 18th, 2008
hahah..ja, så sant så sant.Välkommen på Vårvernissage hos mig. limerose.blogspot.com Tips! Låt barnen få vara med och måla. Jag har endast ett litet hörn i vårt allrum med staffli och målarsaker. Ingesvängrum, inget torkrum. Tre katter och en 4-åring som älskar att måla. Häng tavlorna högt upp.Ha det gott!/Rosemarie
Millegrafos Skrivet March 18th, 2008
Tack för svaret på hur du får till det med alla dina tavlor i hemmet! Nu ska jag till dig och kolla vernissaget. Hälsar Karin.
Anonym Skrivet March 18th, 2008
Mycket klokt. Du är så klok!
Jag har varit föga nyttig idag. Usch. Helt vissen.Imorgon är en ny dag? Kram vännen!Anneli
Millegrafos Skrivet March 19th, 2008
Kraam tjejen! Hoppas snön och solen får dig att piggna.Hörs!
Anonym Skrivet March 19th, 2008
Hej!Jo, jag har designat muffinslapparna själv. Men det är ett företag som heter "Minx design" som tryckt dem åt mig. Adress:www.designbyminx.com Fast just nu är butiken stängd, men den kommer att öppna.Tack för besöker och välkommen åter! :-)Susanne/> www.undersolen.se
Anonym Skrivet March 23rd, 2008
Jag tycker att man kommit en bra bit på väg genom att bara tänka tanken på att omvärdera! Tror jag ska försöka ta efter, men ibland är det skönt att inte vara så förståndig och präktig också! Ha det bra!Therése kes.bloggagratis.se
Millegrafos Skrivet March 26th, 2008
Jamenpreciis! Tack för hälsningarna, Therése och Susanne.
Tänkte den geniala tanken vid årsskiftet, att från och med nu ska jag göra Det Rätta varje dag. En rejält kaxig tanke, lite väl förnuftig och rentav tråkig. Men det lockade för att det lät så lätt och så rätt. Att jag inte kommit på detta tidigare!
Har jag ett val så ska jag snabbt och enkelt kunna välja - rätt sak, inte fel. Hur svårt kan det bli? För att inte citera en schlager. Vinsten för egot blir att slippa omvärdera alla ilands-problem dagligen. Ska jag diska nu eller sen? Ska jag ryta åt min ilskna tvååring som inte vill, eller ska jag lirka? Ska jag köpa nåt fullt med kakao och socker eller spara till en laptop?
Ja, man hör ju - plötsligt blir svaren liksom fånigt enkla och oförhandlingsbara. Nästan lite osportsligt.
Sunda dagar, redan framme i mars, praktiserar jag faktiskt tanken. Övriga dagar tycker jag att regler och rutiner är roligast när man omprövar dem. Är tvär och chokladfrossar.
Men när jag väljer bort nyttiga frukostfilen och käkar ännu bättre soya-yoghurt istället - då jublar varenda cell i kroppen och jag undrar varför jag inte kommit på DET tidigare. Då är det svårt till och med för mig att omvärdera.
Å t e r a n v ä n t . . .: Sulky från Björknäs - inte den från Klacknäset.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 18th, 2008
hahah..ja, så sant så sant.Välkommen på Vårvernissage hos mig. limerose.blogspot.com Tips! Låt barnen få vara med och måla. Jag har endast ett litet hörn i vårt allrum med staffli och målarsaker. Ingesvängrum, inget torkrum. Tre katter och en 4-åring som älskar att måla. Häng tavlorna högt upp.Ha det gott!/Rosemarie
Millegrafos Skrivet March 18th, 2008
Tack för svaret på hur du får till det med alla dina tavlor i hemmet! Nu ska jag till dig och kolla vernissaget. Hälsar Karin.
Anonym Skrivet March 18th, 2008
Mycket klokt. Du är så klok!
Jag har varit föga nyttig idag. Usch. Helt vissen.Imorgon är en ny dag? Kram vännen!Anneli
Millegrafos Skrivet March 19th, 2008
Kraam tjejen! Hoppas snön och solen får dig att piggna.Hörs!
Anonym Skrivet March 19th, 2008
Hej!Jo, jag har designat muffinslapparna själv. Men det är ett företag som heter "Minx design" som tryckt dem åt mig. Adress:www.designbyminx.com Fast just nu är butiken stängd, men den kommer att öppna.Tack för besöker och välkommen åter! :-)Susanne/> www.undersolen.se
Anonym Skrivet March 23rd, 2008
Jag tycker att man kommit en bra bit på väg genom att bara tänka tanken på att omvärdera! Tror jag ska försöka ta efter, men ibland är det skönt att inte vara så förståndig och präktig också! Ha det bra!Therése kes.bloggagratis.se
Millegrafos Skrivet March 26th, 2008
Jamenpreciis! Tack för hälsningarna, Therése och Susanne.
torsdag 7 maj 2009
Handlaget.
Gamla bloggen: Mar 12th, 2008 3:32 pm
Både ett inspirerande ord, och en fin förening jag nyss har gått med i. Som är synnerligen lokal. Lokalare får man leta efter.
Här i denna byggnad - som ligger utefter Nynäsbanans spår och ritades av Ferdinand Boberg - vävs och broderas det, målas det och ställs ut. En dag kanske något av mitt eget syns i butikens sortiment också, det vore hur kul som helst. Hoppas hoppas!
Vackert stationshus, håll med! Det finns förresten några till stationshussläktingar längs pendeltågsfärden. No-loosers kan ju alltid åka ånglok istället, ett par gånger om året.
Staffan Snidare gör de här otroliga akvarellerade etsningarna och säljer i butiken. Bilden är hämtad från http://snidaregrafik.se/
Å t e r a n v ä n t . . .: En kär släktings fina men solkiga gamla beiga kånken som jag bär dagligen just nu.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 13th, 2008
Det låter som en fantastiskt fin förening. Vad roligt!
Jag har minsann lagt märke till din kånken. Den är fin den. Har alltid önskat mig, men aldrig skaffat mig.Ses imorrn! Kram!
Anneli
Anonym Skrivet March 16th, 2008
Va kul att det finns fler kånk-nördar! Jag letar efter en begagnad svart också just nu. Men de behålls nog med kärlek...Ha en skön helg, vi hörs idag angående begagnatmarknaden!
Karin
Anonym Skrivet March 16th, 2008
Hej! Tack för ditt besök hos mig! Välkommen åter!Känner mig fortfarande ganska nystartad och vinglig i rollen som egen företagare, men håller väl på att växa in i det.Lycka till med ditt skapande!
Du har så trevlig beskrivning av dig själv här bredvid, jag återkommer gärna till din blogg!Mvh Maria http://jagblommar.blogspot.com/
Anonym Skrivet March 17th, 2008
Mysigt att få besök och berömm. Tack och tack! Fina teckningar och akvareller. Rut Grönblad var både fin och underfundig :-) Kom gärna och hälsa på igen! Mvh Rosemariehttp//limerose.blogspot.com
Millegrafos Skrivet March 17th, 2008
Beröm var det ja, tack hörnini! Jättekul att få fler läsare och lyssnare, tittare och tyckare.
Både ett inspirerande ord, och en fin förening jag nyss har gått med i. Som är synnerligen lokal. Lokalare får man leta efter.
Här i denna byggnad - som ligger utefter Nynäsbanans spår och ritades av Ferdinand Boberg - vävs och broderas det, målas det och ställs ut. En dag kanske något av mitt eget syns i butikens sortiment också, det vore hur kul som helst. Hoppas hoppas!Vackert stationshus, håll med! Det finns förresten några till stationshussläktingar längs pendeltågsfärden. No-loosers kan ju alltid åka ånglok istället, ett par gånger om året.
Staffan Snidare gör de här otroliga akvarellerade etsningarna och säljer i butiken. Bilden är hämtad från http://snidaregrafik.se/
Å t e r a n v ä n t . . .: En kär släktings fina men solkiga gamla beiga kånken som jag bär dagligen just nu.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 13th, 2008
Det låter som en fantastiskt fin förening. Vad roligt!
Jag har minsann lagt märke till din kånken. Den är fin den. Har alltid önskat mig, men aldrig skaffat mig.Ses imorrn! Kram!
Anneli
Anonym Skrivet March 16th, 2008
Va kul att det finns fler kånk-nördar! Jag letar efter en begagnad svart också just nu. Men de behålls nog med kärlek...Ha en skön helg, vi hörs idag angående begagnatmarknaden!
Karin
Anonym Skrivet March 16th, 2008
Hej! Tack för ditt besök hos mig! Välkommen åter!Känner mig fortfarande ganska nystartad och vinglig i rollen som egen företagare, men håller väl på att växa in i det.Lycka till med ditt skapande!
Du har så trevlig beskrivning av dig själv här bredvid, jag återkommer gärna till din blogg!Mvh Maria http://jagblommar.blogspot.com/
Anonym Skrivet March 17th, 2008
Mysigt att få besök och berömm. Tack och tack! Fina teckningar och akvareller. Rut Grönblad var både fin och underfundig :-) Kom gärna och hälsa på igen! Mvh Rosemariehttp//limerose.blogspot.com
Millegrafos Skrivet March 17th, 2008
Beröm var det ja, tack hörnini! Jättekul att få fler läsare och lyssnare, tittare och tyckare.
Tecknarspåret.
Gamla bloggen: Jan 27th, 2008 10:18 pm
Man är sig själv närmast (och kanske skriver jag alltid bara därför). Spår till historien kan jag bara härleda utifrån mig själv.
Har aldrig kunnat kungar, krig eller folkvandringar.
Men intresset har väckts för att det finns släktforskare i familjen som visat mig på tidslinjer bakåt, grenar, som också är mina. Plötsligt fanns något att hänga sekel uppå i sinnevärlden. Gener, generationer, personer ...tillbaka till 800-talet!
Hisnande.
Spår ja, arv på närmare håll.
Mormor Mays textila.
Farmor Disas naturkonceptuella.
Farfar Georgs och farbror Jankes och pappa Rikards tecknarhänder.
Farfar "Ludde" var illustratör och gjorde massor av snygga och skojiga skapelser. Flera intron till Åsa-Nisse-filmer är farfars verk. Här är killen som har dessa förtexter! http://josephzohn.blogspot.com/search/label/georg%20lundin (Tack Gagga och Janke för mailet!)
Å t e r a n v ä n t . . .: Tidningsställ i smide från - tadaa - släkting!
Man är sig själv närmast (och kanske skriver jag alltid bara därför). Spår till historien kan jag bara härleda utifrån mig själv.
Har aldrig kunnat kungar, krig eller folkvandringar.
Men intresset har väckts för att det finns släktforskare i familjen som visat mig på tidslinjer bakåt, grenar, som också är mina. Plötsligt fanns något att hänga sekel uppå i sinnevärlden. Gener, generationer, personer ...tillbaka till 800-talet!
Hisnande.
Spår ja, arv på närmare håll.
Mormor Mays textila.
Farmor Disas naturkonceptuella.
Farfar Georgs och farbror Jankes och pappa Rikards tecknarhänder.
Farfar "Ludde" var illustratör och gjorde massor av snygga och skojiga skapelser. Flera intron till Åsa-Nisse-filmer är farfars verk. Här är killen som har dessa förtexter! http://josephzohn.blogspot.com/search/label/georg%20lundin (Tack Gagga och Janke för mailet!)
Å t e r a n v ä n t . . .: Tidningsställ i smide från - tadaa - släkting!
lördag 2 maj 2009
Jag behöver bli utmanad.
Gamla bloggen: Dec 29th, 2007 1:03 am
Utmaningen kan jag själv formulera, men utan det driv som behövs så behöver jag nu en chef.
Formuleringen - den har smält fram och geggats runt länge, i decennier, kanske längre än jag tror. Meningen har gjutits om ett otal gånger - hos mig och hos alla de som fått mig fundera. Men i och med olika omständigheter; en bok av Katarina Bjärvall, tankebanor från farmor Disa, tema shopping i Kunskapskanalen, min arbetsplats där jag dagligen uppmuntrar folk att köpa nytt...
Det kristalliseras i nygamla magkänslor, men nu börjar jag fatta vad jag vill: Omsätta tanken.
Konsumindre. (Märkte att jag kunde skriva ihop orden.)
Downshifting. Bromsa the fucking allenarådande tillväxt.
I praktiken blir det följande destillat - hur stora behov fyller det jag köper på ett år? Varje sak som lockar fram köplusten ska få snitsla sig genom min egen skoningslösa hinderbana:
1. Är tingesten vacker och nyttig?
2. Är den så pass dyr att jag vill vårda den ömt?
3. Är den återanvänd eller finns det en andrahandsmarknad när jag inte behöver den längre?
4. Gör den någon annan lycklig, kanske den som får den eller den som tillverkat den?
På det här sättet kan jag inte skylla på att en sak bara är ett Billigt Fynd. Mycket konstigt att man ibland ser priset som en anledning att handla något som man inte måste ha. Utmana mig - Vem vill förhöra mig på läxan i ett år? Själv glömmer jag bort de goda idéer jag hade igår, de måste spridas istället.
På det här sättet kan jag praktisera den goda karaktär som jag alltid har åtrått. Tänker däremot inte sätta upp björkklättring på karaktärslistan. På ett tag.
Om ingen gör ett sjuhelsikes chefsjobb förstås.
Å t e r a n v ä n t . . .: Långklänning från "Bytt & Nytt" med gröna blommor och blad, närmast blir den min nyårsstass!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet January 06th, 2008
Jag kan förhöra dig!Kram! Ses i veckan!Anneli
Anonym Skrivet January 07th, 2008
bra skrivet jag vill också konsumera mindre o downshiftamen jag e på god väg faktisktborde nog ta mej i kragen o blogga lite mera
Millegrafos Skrivet January 08th, 2008
Tack, Anneli! Perfekt att ha TVÅ sköna chefer på jobbet! Kul att du läser mig, anonym! På väg hem från jobbet brände några mynt i fickan. Vanlig vana är att jag på Sockerbyrån byter slantar mot kolhydrater. Men jag tänkte till och gick in och bytte dem mot en hel sedel istället. Önskar att pengasamlande i sig gav större kickar än det gör, men lite kul kändes det faktiskt. Jag konsumindrade helt enkelt!
Anonym Skrivet January 09th, 2008
Braa! Ett litet men viktigt steg mot ett liv med mindre konsumtion. Det tar tid att ändra på beteendemönster som är väl inkörda. /Anneli
Anonym Skrivet December 10th, 2008
Vad kul att Du också är på G! Heja!Susanne
Utmaningen kan jag själv formulera, men utan det driv som behövs så behöver jag nu en chef.
Formuleringen - den har smält fram och geggats runt länge, i decennier, kanske längre än jag tror. Meningen har gjutits om ett otal gånger - hos mig och hos alla de som fått mig fundera. Men i och med olika omständigheter; en bok av Katarina Bjärvall, tankebanor från farmor Disa, tema shopping i Kunskapskanalen, min arbetsplats där jag dagligen uppmuntrar folk att köpa nytt...
Det kristalliseras i nygamla magkänslor, men nu börjar jag fatta vad jag vill: Omsätta tanken.
Konsumindre. (Märkte att jag kunde skriva ihop orden.)
Downshifting. Bromsa the fucking allenarådande tillväxt.
I praktiken blir det följande destillat - hur stora behov fyller det jag köper på ett år? Varje sak som lockar fram köplusten ska få snitsla sig genom min egen skoningslösa hinderbana:
1. Är tingesten vacker och nyttig?
2. Är den så pass dyr att jag vill vårda den ömt?
3. Är den återanvänd eller finns det en andrahandsmarknad när jag inte behöver den längre?
4. Gör den någon annan lycklig, kanske den som får den eller den som tillverkat den?
På det här sättet kan jag inte skylla på att en sak bara är ett Billigt Fynd. Mycket konstigt att man ibland ser priset som en anledning att handla något som man inte måste ha. Utmana mig - Vem vill förhöra mig på läxan i ett år? Själv glömmer jag bort de goda idéer jag hade igår, de måste spridas istället.
På det här sättet kan jag praktisera den goda karaktär som jag alltid har åtrått. Tänker däremot inte sätta upp björkklättring på karaktärslistan. På ett tag.
Om ingen gör ett sjuhelsikes chefsjobb förstås.
Å t e r a n v ä n t . . .: Långklänning från "Bytt & Nytt" med gröna blommor och blad, närmast blir den min nyårsstass!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet January 06th, 2008
Jag kan förhöra dig!Kram! Ses i veckan!Anneli
Anonym Skrivet January 07th, 2008
bra skrivet jag vill också konsumera mindre o downshiftamen jag e på god väg faktisktborde nog ta mej i kragen o blogga lite mera
Millegrafos Skrivet January 08th, 2008
Tack, Anneli! Perfekt att ha TVÅ sköna chefer på jobbet! Kul att du läser mig, anonym! På väg hem från jobbet brände några mynt i fickan. Vanlig vana är att jag på Sockerbyrån byter slantar mot kolhydrater. Men jag tänkte till och gick in och bytte dem mot en hel sedel istället. Önskar att pengasamlande i sig gav större kickar än det gör, men lite kul kändes det faktiskt. Jag konsumindrade helt enkelt!
Anonym Skrivet January 09th, 2008
Braa! Ett litet men viktigt steg mot ett liv med mindre konsumtion. Det tar tid att ändra på beteendemönster som är väl inkörda. /Anneli
Anonym Skrivet December 10th, 2008
Vad kul att Du också är på G! Heja!Susanne
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
