Visar inlägg med etikett praktiserar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett praktiserar. Visa alla inlägg
lördag 29 november 2014
torsdag 6 februari 2014
Maktskifte inombords.
Kaffe har blivit te, mjukt bröd bytts mot hårt, choklad ersatts med... hör och häpna: ingenting! För det går inte att ersätta, det är bara så det är enligt mig. Oersättligt. Så det blir nära noll.
Nu är jag helt enkelt envisare än på länge, håller i detta sunda som är så olikt mig. Det gör mig så gott men är verkligen inte lätt.
Kontentan blir att jag får bära på en märklig tomhet istället - det som blir kvar när jag inte invant svarar mot impulsen att ta något att äta. När annars en stor chokladbit njutningsfullt konsumerades. En hobby fattigare - och det märks inombords! Den gamla rastlösheten finns ju kvar där, den har jag ju levt med under många långa år, men den faller liksom platt när jag bara noterar den och inte svarar mot den på något särskilt sätt längre. Den faller och jag står där, lite förvånad, och tom.
Tomheten känns både tung och fin på samma gång. Äntligen som att jag orkar bära den. Och det är ingen olycklig tomhet, nej, men ett slags "jaså, det blev inget mer av det här". Och en slags nyfiken förväntan över vad jag kan fylla glappet med för min fysiks skull. Jag kommer nog inse vad som ska till istället.
En sida av mig som jag inte orkat lyssna så mycket på förut, nämligen kroppen, får plötsligt en upphöjd plats. Den kommer till tals nu. Sinnevärlden får maka lite på sig och sätta sig på åhörarläktaren, den kan inte längre kräva att kroppen ska betala priset för dess idérika och geniala impulser. Den är ingen stjärna på detta område. Kroppen kan berätta bättre.
Det var väl helt enkelt dags nu, att skifta talare. Inte ett år för tidigt!
Nu är jag helt enkelt envisare än på länge, håller i detta sunda som är så olikt mig. Det gör mig så gott men är verkligen inte lätt.
Kontentan blir att jag får bära på en märklig tomhet istället - det som blir kvar när jag inte invant svarar mot impulsen att ta något att äta. När annars en stor chokladbit njutningsfullt konsumerades. En hobby fattigare - och det märks inombords! Den gamla rastlösheten finns ju kvar där, den har jag ju levt med under många långa år, men den faller liksom platt när jag bara noterar den och inte svarar mot den på något särskilt sätt längre. Den faller och jag står där, lite förvånad, och tom.
Tomheten känns både tung och fin på samma gång. Äntligen som att jag orkar bära den. Och det är ingen olycklig tomhet, nej, men ett slags "jaså, det blev inget mer av det här". Och en slags nyfiken förväntan över vad jag kan fylla glappet med för min fysiks skull. Jag kommer nog inse vad som ska till istället.
En sida av mig som jag inte orkat lyssna så mycket på förut, nämligen kroppen, får plötsligt en upphöjd plats. Den kommer till tals nu. Sinnevärlden får maka lite på sig och sätta sig på åhörarläktaren, den kan inte längre kräva att kroppen ska betala priset för dess idérika och geniala impulser. Den är ingen stjärna på detta område. Kroppen kan berätta bättre.
Det var väl helt enkelt dags nu, att skifta talare. Inte ett år för tidigt!
tisdag 2 juni 2009
Flergångs.
Åh, jag tror bestämt att jag tycker om att sortera! Sopor, that is. Annat går väl sisådär.
Den nya ordningen, som sedan i höstas påbjuder att mjuk och hård plast ska läggas i omloppskärl och inte längre brännas, är min melodi. Har alltid känt att materialet inte är skräp. Det är en resurs.
Plast i förpackningar kan enligt SRV återvinnas sju gånger innan materialet slitits och måste brännas.
Återanvändning i sin tur, är ännu bättre än återvinning; inget processande alls på vägen. Och innan bingen med plast och metall hunnit fara hädan till containern händer det att en plastpåse får ett liv till - för en banan i någon utflyktspackning eller så.
Den trekantiga tomatboxen är perfekt för mackor. Hur kan den egentligen vara engångstänkt?
Precis i samma anda som många mor- och farmödrar höll på när man var liten - fast de var ju ännu mer noga med resurser. Då spolades små plastpåsar ur och hängdes upp med klädnypa på tork i badrummen. Inga gummiband eller snörstumpar slängdes heller.
Själv garvade jag, och säkert de allra flesta i min generation. Medan jag nu känner en tillfredsställelse när jag sköljer ur mitt smörpaket. Dels för att jag är rekorderlig, politiskt korrekt i de flesta läger.
Och för att instinkten gav mig rätt.
Den nya ordningen, som sedan i höstas påbjuder att mjuk och hård plast ska läggas i omloppskärl och inte längre brännas, är min melodi. Har alltid känt att materialet inte är skräp. Det är en resurs.
Plast i förpackningar kan enligt SRV återvinnas sju gånger innan materialet slitits och måste brännas.
Återanvändning i sin tur, är ännu bättre än återvinning; inget processande alls på vägen. Och innan bingen med plast och metall hunnit fara hädan till containern händer det att en plastpåse får ett liv till - för en banan i någon utflyktspackning eller så.
Den trekantiga tomatboxen är perfekt för mackor. Hur kan den egentligen vara engångstänkt?
Precis i samma anda som många mor- och farmödrar höll på när man var liten - fast de var ju ännu mer noga med resurser. Då spolades små plastpåsar ur och hängdes upp med klädnypa på tork i badrummen. Inga gummiband eller snörstumpar slängdes heller.
Själv garvade jag, och säkert de allra flesta i min generation. Medan jag nu känner en tillfredsställelse när jag sköljer ur mitt smörpaket. Dels för att jag är rekorderlig, politiskt korrekt i de flesta läger.
Och för att instinkten gav mig rätt.
måndag 18 maj 2009
Bolibompa-lookalike.
Känner mig totalt som Doris och Knäckebröderna idag. Någon som såg? Laddar nämligen för bakluckeloppisen på söndag. Och det gör jag genom att hatta mellan bodens alla kartonger, på samma gång som jag har alla lådor och skåp i kök och garderob på vid gavel så att hälften av grejerna ramlar ut av sig själv.
Som om de inte alltid gör det.
Lika bra att köra all tvätt som väntar i bingarna också. När jag sedan hänger på torklinan, ett plagg som borde förpassas ur huset, så kan jag plättlätt avgöra detta. För då svär jag lite extra över att ytterligare en gång ha lagt en massa tid på klädvård av just den tråktröjan eller smalbyxan.
Och jag känner till slutet.
Efter försäljningen kommer jag säkert hem, glad i hågen. Inte bara med nya, vackra återanvända grejer - utan också för att upptäcka en skral liten kasse kvar i ett hörn, som skulle bort, men som glömdes hemma. Jojo, jag känner till det. Ändå var det just den kassen som var det allra första utrenset, kassen som gjorde att jag alls ville stå på denna grusplan med pengaskrinet förväntansfullt framför mig på ett bord.
Äh, kanske man helt sonika skulle ta och skänka alltihop till Lions? Och inte vara så pengalysten? Och missa känslan av förnöjsamhet hos båda parter vid fyndlådor och skattjakter?
Skulle inte tro det.
Som om de inte alltid gör det.
Lika bra att köra all tvätt som väntar i bingarna också. När jag sedan hänger på torklinan, ett plagg som borde förpassas ur huset, så kan jag plättlätt avgöra detta. För då svär jag lite extra över att ytterligare en gång ha lagt en massa tid på klädvård av just den tråktröjan eller smalbyxan.
Nuläge bland kassarna: Snart vet jag inte vilket som var "sparas" och vilket som var "säljes" nu igen. Som vanligt gör jag allt på samma gång och har fler grejer i luften och på ställen för udda mellanlandningar, än vad jag har hittat en lämplig plats för.
Och jag känner till slutet.
Efter försäljningen kommer jag säkert hem, glad i hågen. Inte bara med nya, vackra återanvända grejer - utan också för att upptäcka en skral liten kasse kvar i ett hörn, som skulle bort, men som glömdes hemma. Jojo, jag känner till det. Ändå var det just den kassen som var det allra första utrenset, kassen som gjorde att jag alls ville stå på denna grusplan med pengaskrinet förväntansfullt framför mig på ett bord.
Äh, kanske man helt sonika skulle ta och skänka alltihop till Lions? Och inte vara så pengalysten? Och missa känslan av förnöjsamhet hos båda parter vid fyndlådor och skattjakter?
Skulle inte tro det.
måndag 11 maj 2009
Konsumindre.
Gamla bloggen: Sep 6th, 2008 11:27 pm
Efterfrågan, med stort och tungviktigt E. Hur Styrande och Mätbar och Trendskapande blir Efterfrågan på kvalitetssaker egentligen?
Det är inte lika lönsamt med det gedigna, kan man anta. Jag vet ju till exempel att ägg-skivaren i plast (vars stålsträngar jag fortfarande älskar att spela på ) ligger kvar i mors och fars kökslåda än idag. Medan den jag själv köpte häromåret redan hamnat i soporna, sprucken här och strängstympad där. Produktionen har utvecklats ekonomiskt, är min gissning.
Om jag nu vill ha b ä t t r e och inte fler saker, hur blir det då med suget efter just dessa saker, det lär ju inte bli så markant? Och hur i allsindar ska jag då kunna påverka och belöna producenterna av just de sakerna?
Det går exempelvis ett år från inköp till inköp av mitt citrus-bivax-cerat och jag köper helst inget annat. Vill råda alla att överge en hel del av allsköns "vårdande produkter" som bara innehåller saker man inte ens kan gissa nyttan med. Och en gång i kvartalet handlar jag nytt tvålpaket för att de tre som ligger i förpackningen är så dryga.
Hur kan hundra icke-köp konkurrera ut hundra skräpköp på marknadsplatsen?
Är redan uppe i ångorna, när jag läser i tidskriften FORM, nr 7 -08, om en bok jag genast vill låna på bibliotek. Designforskaren Ann Thorpes bok "Design för hållbar utveckling". Och jag blir uppåt av att läsa att 138 forskningsprojekt kring hållbar design presenterades på designkonferensen "Changing the Change" i Turin nu i somras. FORMs, tillika DN:s, skribent Lotta Jonsson har också sällat sig till löftet - inte en onödig pryl till!
Ett visst antal överblivna producenter och formgivare, anar jag i en kvalitetsframtid. Och vindkraftverk är ju snygga som de är.
I gårdagens Metro presenterades boken "Köp inte den här boken" av Ann-Christin Gramming. Och jag inspireras medan jag funderar: vilken last kommer avlösa shoppingen - lasternas summa är ju bekant...
Å t e r a n v ä n t . . .: Fyra vackra keramik-urnor i olika storlekar, efter mormors syster.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet September 10th, 2008
Hej Karin, ledsen ingen kommentar på ditt inlägg förutom att jag håller med. Jag vill tipsa om ett jättetrevlig hemsida : Etsy. Där säljer man sina hemgjorda saker, mycket proffsig sida. Stor kram Pernilla
Millegrafos Skrivet September 11th, 2008
Tack för tipset, jag har hört om sidan men inte kikat in där förrän nyss. Ja, proffsigt värre, och jisses vad mycket grejer!
Hoppas vi ses snart! I helgen loppis vid Fors Kvarn, jag ska nog dit på lördag. Kraming!
Anonym Skrivet September 18th, 2008
hej hej hej! nu har jag tagit reda på kunskaperna som jag skulle ha med mig i detta livet! det e bara in å kika! glöm inte att kommentera, du vet ju hur rörd jag blir för en liten enstaka kommentar ;D
kusin =)
Millegrafos Skrivet September 19th, 2008
Nea, vilken tur att du tog reda på det! Nu har jag kikat och plitat en rad hos dig. Kram kram!
Anonym Skrivet September 25th, 2008
hej hej, jag har sååååå tråkigt, så jag tänkte att jag skulle kika om du hade skrivit nå mer.. men det hade du inte.. och jag läser din blogg även fast jag inte fattar så mycket av det du skriver xD tråkigt värre?
el prima de numero uno =)(kusin) ;D
Millegrafos Skrivet September 30th, 2008
La prima de mi hijo. Eller är det han som är numero uno?? Och så säger du att du inte fattar vad JAG skriver... xP
Nåväl. Må så gott!!
Efterfrågan, med stort och tungviktigt E. Hur Styrande och Mätbar och Trendskapande blir Efterfrågan på kvalitetssaker egentligen?
Det är inte lika lönsamt med det gedigna, kan man anta. Jag vet ju till exempel att ägg-skivaren i plast (vars stålsträngar jag fortfarande älskar att spela på ) ligger kvar i mors och fars kökslåda än idag. Medan den jag själv köpte häromåret redan hamnat i soporna, sprucken här och strängstympad där. Produktionen har utvecklats ekonomiskt, är min gissning.
Om jag nu vill ha b ä t t r e och inte fler saker, hur blir det då med suget efter just dessa saker, det lär ju inte bli så markant? Och hur i allsindar ska jag då kunna påverka och belöna producenterna av just de sakerna?
Det går exempelvis ett år från inköp till inköp av mitt citrus-bivax-cerat och jag köper helst inget annat. Vill råda alla att överge en hel del av allsköns "vårdande produkter" som bara innehåller saker man inte ens kan gissa nyttan med. Och en gång i kvartalet handlar jag nytt tvålpaket för att de tre som ligger i förpackningen är så dryga.
Hur kan hundra icke-köp konkurrera ut hundra skräpköp på marknadsplatsen?
Är redan uppe i ångorna, när jag läser i tidskriften FORM, nr 7 -08, om en bok jag genast vill låna på bibliotek. Designforskaren Ann Thorpes bok "Design för hållbar utveckling". Och jag blir uppåt av att läsa att 138 forskningsprojekt kring hållbar design presenterades på designkonferensen "Changing the Change" i Turin nu i somras. FORMs, tillika DN:s, skribent Lotta Jonsson har också sällat sig till löftet - inte en onödig pryl till!
Ett visst antal överblivna producenter och formgivare, anar jag i en kvalitetsframtid. Och vindkraftverk är ju snygga som de är.
I gårdagens Metro presenterades boken "Köp inte den här boken" av Ann-Christin Gramming. Och jag inspireras medan jag funderar: vilken last kommer avlösa shoppingen - lasternas summa är ju bekant...
Å t e r a n v ä n t . . .: Fyra vackra keramik-urnor i olika storlekar, efter mormors syster.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet September 10th, 2008
Hej Karin, ledsen ingen kommentar på ditt inlägg förutom att jag håller med. Jag vill tipsa om ett jättetrevlig hemsida : Etsy. Där säljer man sina hemgjorda saker, mycket proffsig sida. Stor kram Pernilla
Millegrafos Skrivet September 11th, 2008
Tack för tipset, jag har hört om sidan men inte kikat in där förrän nyss. Ja, proffsigt värre, och jisses vad mycket grejer!
Hoppas vi ses snart! I helgen loppis vid Fors Kvarn, jag ska nog dit på lördag. Kraming!
Anonym Skrivet September 18th, 2008
hej hej hej! nu har jag tagit reda på kunskaperna som jag skulle ha med mig i detta livet! det e bara in å kika! glöm inte att kommentera, du vet ju hur rörd jag blir för en liten enstaka kommentar ;D
kusin =)
Millegrafos Skrivet September 19th, 2008
Nea, vilken tur att du tog reda på det! Nu har jag kikat och plitat en rad hos dig. Kram kram!
Anonym Skrivet September 25th, 2008
hej hej, jag har sååååå tråkigt, så jag tänkte att jag skulle kika om du hade skrivit nå mer.. men det hade du inte.. och jag läser din blogg även fast jag inte fattar så mycket av det du skriver xD tråkigt värre?
el prima de numero uno =)(kusin) ;D
Millegrafos Skrivet September 30th, 2008
La prima de mi hijo. Eller är det han som är numero uno?? Och så säger du att du inte fattar vad JAG skriver... xP
Nåväl. Må så gott!!
fredag 8 maj 2009
Bra är bättre. Soya till exempel.
Gamla bloggen: Mar 17th, 2008 10:12 pm
Tänkte den geniala tanken vid årsskiftet, att från och med nu ska jag göra Det Rätta varje dag. En rejält kaxig tanke, lite väl förnuftig och rentav tråkig. Men det lockade för att det lät så lätt och så rätt. Att jag inte kommit på detta tidigare!
Har jag ett val så ska jag snabbt och enkelt kunna välja - rätt sak, inte fel. Hur svårt kan det bli? För att inte citera en schlager. Vinsten för egot blir att slippa omvärdera alla ilands-problem dagligen. Ska jag diska nu eller sen? Ska jag ryta åt min ilskna tvååring som inte vill, eller ska jag lirka? Ska jag köpa nåt fullt med kakao och socker eller spara till en laptop?
Ja, man hör ju - plötsligt blir svaren liksom fånigt enkla och oförhandlingsbara. Nästan lite osportsligt.
Sunda dagar, redan framme i mars, praktiserar jag faktiskt tanken. Övriga dagar tycker jag att regler och rutiner är roligast när man omprövar dem. Är tvär och chokladfrossar.
Men när jag väljer bort nyttiga frukostfilen och käkar ännu bättre soya-yoghurt istället - då jublar varenda cell i kroppen och jag undrar varför jag inte kommit på DET tidigare. Då är det svårt till och med för mig att omvärdera.
Å t e r a n v ä n t . . .: Sulky från Björknäs - inte den från Klacknäset.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 18th, 2008
hahah..ja, så sant så sant.Välkommen på Vårvernissage hos mig. limerose.blogspot.com Tips! Låt barnen få vara med och måla. Jag har endast ett litet hörn i vårt allrum med staffli och målarsaker. Ingesvängrum, inget torkrum. Tre katter och en 4-åring som älskar att måla. Häng tavlorna högt upp.Ha det gott!/Rosemarie
Millegrafos Skrivet March 18th, 2008
Tack för svaret på hur du får till det med alla dina tavlor i hemmet! Nu ska jag till dig och kolla vernissaget. Hälsar Karin.
Anonym Skrivet March 18th, 2008
Mycket klokt. Du är så klok!
Jag har varit föga nyttig idag. Usch. Helt vissen.Imorgon är en ny dag? Kram vännen!Anneli
Millegrafos Skrivet March 19th, 2008
Kraam tjejen! Hoppas snön och solen får dig att piggna.Hörs!
Anonym Skrivet March 19th, 2008
Hej!Jo, jag har designat muffinslapparna själv. Men det är ett företag som heter "Minx design" som tryckt dem åt mig. Adress:www.designbyminx.com Fast just nu är butiken stängd, men den kommer att öppna.Tack för besöker och välkommen åter! :-)Susanne/> www.undersolen.se
Anonym Skrivet March 23rd, 2008
Jag tycker att man kommit en bra bit på väg genom att bara tänka tanken på att omvärdera! Tror jag ska försöka ta efter, men ibland är det skönt att inte vara så förståndig och präktig också! Ha det bra!Therése kes.bloggagratis.se
Millegrafos Skrivet March 26th, 2008
Jamenpreciis! Tack för hälsningarna, Therése och Susanne.
Tänkte den geniala tanken vid årsskiftet, att från och med nu ska jag göra Det Rätta varje dag. En rejält kaxig tanke, lite väl förnuftig och rentav tråkig. Men det lockade för att det lät så lätt och så rätt. Att jag inte kommit på detta tidigare!
Har jag ett val så ska jag snabbt och enkelt kunna välja - rätt sak, inte fel. Hur svårt kan det bli? För att inte citera en schlager. Vinsten för egot blir att slippa omvärdera alla ilands-problem dagligen. Ska jag diska nu eller sen? Ska jag ryta åt min ilskna tvååring som inte vill, eller ska jag lirka? Ska jag köpa nåt fullt med kakao och socker eller spara till en laptop?
Ja, man hör ju - plötsligt blir svaren liksom fånigt enkla och oförhandlingsbara. Nästan lite osportsligt.
Sunda dagar, redan framme i mars, praktiserar jag faktiskt tanken. Övriga dagar tycker jag att regler och rutiner är roligast när man omprövar dem. Är tvär och chokladfrossar.
Men när jag väljer bort nyttiga frukostfilen och käkar ännu bättre soya-yoghurt istället - då jublar varenda cell i kroppen och jag undrar varför jag inte kommit på DET tidigare. Då är det svårt till och med för mig att omvärdera.
Å t e r a n v ä n t . . .: Sulky från Björknäs - inte den från Klacknäset.
Kommenterat av:
Anonym Skrivet March 18th, 2008
hahah..ja, så sant så sant.Välkommen på Vårvernissage hos mig. limerose.blogspot.com Tips! Låt barnen få vara med och måla. Jag har endast ett litet hörn i vårt allrum med staffli och målarsaker. Ingesvängrum, inget torkrum. Tre katter och en 4-åring som älskar att måla. Häng tavlorna högt upp.Ha det gott!/Rosemarie
Millegrafos Skrivet March 18th, 2008
Tack för svaret på hur du får till det med alla dina tavlor i hemmet! Nu ska jag till dig och kolla vernissaget. Hälsar Karin.
Anonym Skrivet March 18th, 2008
Mycket klokt. Du är så klok!
Jag har varit föga nyttig idag. Usch. Helt vissen.Imorgon är en ny dag? Kram vännen!Anneli
Millegrafos Skrivet March 19th, 2008
Kraam tjejen! Hoppas snön och solen får dig att piggna.Hörs!
Anonym Skrivet March 19th, 2008
Hej!Jo, jag har designat muffinslapparna själv. Men det är ett företag som heter "Minx design" som tryckt dem åt mig. Adress:www.designbyminx.com Fast just nu är butiken stängd, men den kommer att öppna.Tack för besöker och välkommen åter! :-)Susanne/> www.undersolen.se
Anonym Skrivet March 23rd, 2008
Jag tycker att man kommit en bra bit på väg genom att bara tänka tanken på att omvärdera! Tror jag ska försöka ta efter, men ibland är det skönt att inte vara så förståndig och präktig också! Ha det bra!Therése kes.bloggagratis.se
Millegrafos Skrivet March 26th, 2008
Jamenpreciis! Tack för hälsningarna, Therése och Susanne.
lördag 2 maj 2009
Jag behöver bli utmanad.
Gamla bloggen: Dec 29th, 2007 1:03 am
Utmaningen kan jag själv formulera, men utan det driv som behövs så behöver jag nu en chef.
Formuleringen - den har smält fram och geggats runt länge, i decennier, kanske längre än jag tror. Meningen har gjutits om ett otal gånger - hos mig och hos alla de som fått mig fundera. Men i och med olika omständigheter; en bok av Katarina Bjärvall, tankebanor från farmor Disa, tema shopping i Kunskapskanalen, min arbetsplats där jag dagligen uppmuntrar folk att köpa nytt...
Det kristalliseras i nygamla magkänslor, men nu börjar jag fatta vad jag vill: Omsätta tanken.
Konsumindre. (Märkte att jag kunde skriva ihop orden.)
Downshifting. Bromsa the fucking allenarådande tillväxt.
I praktiken blir det följande destillat - hur stora behov fyller det jag köper på ett år? Varje sak som lockar fram köplusten ska få snitsla sig genom min egen skoningslösa hinderbana:
1. Är tingesten vacker och nyttig?
2. Är den så pass dyr att jag vill vårda den ömt?
3. Är den återanvänd eller finns det en andrahandsmarknad när jag inte behöver den längre?
4. Gör den någon annan lycklig, kanske den som får den eller den som tillverkat den?
På det här sättet kan jag inte skylla på att en sak bara är ett Billigt Fynd. Mycket konstigt att man ibland ser priset som en anledning att handla något som man inte måste ha. Utmana mig - Vem vill förhöra mig på läxan i ett år? Själv glömmer jag bort de goda idéer jag hade igår, de måste spridas istället.
På det här sättet kan jag praktisera den goda karaktär som jag alltid har åtrått. Tänker däremot inte sätta upp björkklättring på karaktärslistan. På ett tag.
Om ingen gör ett sjuhelsikes chefsjobb förstås.
Å t e r a n v ä n t . . .: Långklänning från "Bytt & Nytt" med gröna blommor och blad, närmast blir den min nyårsstass!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet January 06th, 2008
Jag kan förhöra dig!Kram! Ses i veckan!Anneli
Anonym Skrivet January 07th, 2008
bra skrivet jag vill också konsumera mindre o downshiftamen jag e på god väg faktisktborde nog ta mej i kragen o blogga lite mera
Millegrafos Skrivet January 08th, 2008
Tack, Anneli! Perfekt att ha TVÅ sköna chefer på jobbet! Kul att du läser mig, anonym! På väg hem från jobbet brände några mynt i fickan. Vanlig vana är att jag på Sockerbyrån byter slantar mot kolhydrater. Men jag tänkte till och gick in och bytte dem mot en hel sedel istället. Önskar att pengasamlande i sig gav större kickar än det gör, men lite kul kändes det faktiskt. Jag konsumindrade helt enkelt!
Anonym Skrivet January 09th, 2008
Braa! Ett litet men viktigt steg mot ett liv med mindre konsumtion. Det tar tid att ändra på beteendemönster som är väl inkörda. /Anneli
Anonym Skrivet December 10th, 2008
Vad kul att Du också är på G! Heja!Susanne
Utmaningen kan jag själv formulera, men utan det driv som behövs så behöver jag nu en chef.
Formuleringen - den har smält fram och geggats runt länge, i decennier, kanske längre än jag tror. Meningen har gjutits om ett otal gånger - hos mig och hos alla de som fått mig fundera. Men i och med olika omständigheter; en bok av Katarina Bjärvall, tankebanor från farmor Disa, tema shopping i Kunskapskanalen, min arbetsplats där jag dagligen uppmuntrar folk att köpa nytt...
Det kristalliseras i nygamla magkänslor, men nu börjar jag fatta vad jag vill: Omsätta tanken.
Konsumindre. (Märkte att jag kunde skriva ihop orden.)
Downshifting. Bromsa the fucking allenarådande tillväxt.
I praktiken blir det följande destillat - hur stora behov fyller det jag köper på ett år? Varje sak som lockar fram köplusten ska få snitsla sig genom min egen skoningslösa hinderbana:
1. Är tingesten vacker och nyttig?
2. Är den så pass dyr att jag vill vårda den ömt?
3. Är den återanvänd eller finns det en andrahandsmarknad när jag inte behöver den längre?
4. Gör den någon annan lycklig, kanske den som får den eller den som tillverkat den?
På det här sättet kan jag inte skylla på att en sak bara är ett Billigt Fynd. Mycket konstigt att man ibland ser priset som en anledning att handla något som man inte måste ha. Utmana mig - Vem vill förhöra mig på läxan i ett år? Själv glömmer jag bort de goda idéer jag hade igår, de måste spridas istället.
På det här sättet kan jag praktisera den goda karaktär som jag alltid har åtrått. Tänker däremot inte sätta upp björkklättring på karaktärslistan. På ett tag.
Om ingen gör ett sjuhelsikes chefsjobb förstås.
Å t e r a n v ä n t . . .: Långklänning från "Bytt & Nytt" med gröna blommor och blad, närmast blir den min nyårsstass!
Kommenterat av:
Anonym Skrivet January 06th, 2008
Jag kan förhöra dig!Kram! Ses i veckan!Anneli
Anonym Skrivet January 07th, 2008
bra skrivet jag vill också konsumera mindre o downshiftamen jag e på god väg faktisktborde nog ta mej i kragen o blogga lite mera
Millegrafos Skrivet January 08th, 2008
Tack, Anneli! Perfekt att ha TVÅ sköna chefer på jobbet! Kul att du läser mig, anonym! På väg hem från jobbet brände några mynt i fickan. Vanlig vana är att jag på Sockerbyrån byter slantar mot kolhydrater. Men jag tänkte till och gick in och bytte dem mot en hel sedel istället. Önskar att pengasamlande i sig gav större kickar än det gör, men lite kul kändes det faktiskt. Jag konsumindrade helt enkelt!
Anonym Skrivet January 09th, 2008
Braa! Ett litet men viktigt steg mot ett liv med mindre konsumtion. Det tar tid att ändra på beteendemönster som är väl inkörda. /Anneli
Anonym Skrivet December 10th, 2008
Vad kul att Du också är på G! Heja!Susanne
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
